Vad är det mer för nytta med att jobba med mål?

Del 2: Vad är det mer för nytta med att jobba med mål?

Resultatmålen ger oss som jag skrev tidigare ofta motivation eller drivkraft att gå till träningen dag efter dag efter dag. Drömmen om att lyckas, att vinna, att visa för oss själva och andra att vi förbättrats, tillhör eliten eller helt enkelt är bäst, det är starka drivkrafter. Baksidan är att ett ensidigt resultatfokus kan stjälpa oss. Samtidigt ger segrar oss ett ökat självförtroende. Men en intressantare fråga är om vi inte behöver självförtroende för att kunna nå våra resultatmål? Mark Girardelli, alpinåkare för länge sedan…, menade att han inte fått bra självförtroende för att han vann världskuppen, utan att han vann världskuppen för att han byggt upp ett bra självförtroende först. Vad menar du har många idrottare och coacher undrat när jag berättat om hur Mark såg på att bygga självförtroende…?

Helt enkelt att självförtroende bygget måste starta långt innan vi har byggt upp förmågan att vinna. Ett sätt att göra det är genom tydliga målsättningar. Både i form av prestations och processmål. Kortsiktiga och långsiktiga. Ett exempel kan förklara vad jag menar. För några år sedan coachade jag, som mental coach, en fotbollsspelare. Jag frågade henne vad hon hade för mål, hennes svar var, vaddå mål… vilket var det svar jag förväntade mig.

Jag ställde då följdfrågan, vad vill du bli bättre på som fotbollsspelare? Hennes svar var att hon ville bli bättre på att passa och skjuta. Ok vad bra, hur tränar du på det nu? Nja det beror ju på vad vi gör på träningen om jag får träna på det vilket ju händer. Bra, men om du vill bli riktigt bra på att passa och skjuta vad skulle du kunna tänka dig att göra då? Hm svarade hon först, sen sa hon att hon skulle kunna stanna en stund efter träningen och skjuta prick på något för att mer koncentrerat träna på det hon behövde för att närma sig sitt mål. För att hjälpa henne att bli lite mer tydlig i sin målsättning frågade jag hur många skott av tio hon trodde hon träffade med nu och hur många skott hon hade som mål att träffa med inom en månad. Hon uppskattade att hon träffade med 2-3 skott som det var, men hon ville förbättra det till åtminstone 7-8 träffar av tio inom en månad. Ok tänkte jag det är en ganska tuff målsättning, men att det var starkt av henne att sätta det målet och om hon trodde att det var möjligt så kunde det gå.

För att ytterligare hjälpa henne att förtydliga sitt mål frågade jag hur hon föreställde sig att hennes bästa eller mest träffsäkra skott skulle utföras. Hon förklarade då rent tekniskt hur hon tänkte sig att hon gjorde när hon sköt eller passade som bäst.

Nu hade vi lagt en plattform för henne att genom tydliga målsättningar och genom att hon fick i uppgift att följa upp sina mål efter varje träning. När hon kände att hon sköt eller passade på det sätt hon föreställde sig, hennes processmål, fick hon direkt och tydlig feedback som kändes i hela kroppen. Precis så vill jag att det skall kännas när jag skjuter! Hon fick också i uppgift att på en skala 1-10 ange hur bra hon skjutit i jämförelse med sin egen föreställning om hur ett mycket bra skott skulle utföras.

När hon summerade antal träffar hon lyckats få till på träningen per var tionde skott hon gjort, hennes prestationsmål, fick hon också ett mått på hur väl hon lyckats. En feedback som tydligt visade om hon förbättrade sig eller inte.

De tydliga prestations och processmålen gjorde henne samtidigt mer motiverad att jobba med att förbättra sina skott och passningar. Det påverkade både hennes medvetenhet om vad hon vill förbättra och fick henne att verkligen lägga tid på det. Träning och åter träning, speciellt medveten kvalitetsträning mot ett tydligt mål ger oftast goda resultat.

När vi träffades igen drygt fyra veckor senare frågade jag henne hur det gått. Han svarade ganska nöjt att hon nu träffade det hon siktade på med åtta till nio av tio skott. Det syntes också hur självförtroendet lyste lite starkare i hennes ögon jämfört med tidigare.

Utan tydliga prestations och processmål blir feedbacken inte lika tydlig, idrottaren får inte samma tydliga uppfattning om de förbättringar han eller hon gör och bygger då inte heller sitt självförtroende på samma sätt. Även om det sker förbättringar hela tiden.

Vid ett stort mästerskap pratade jag med tränaren direkt efter kvaltävlingen, han tycket att det såg ut som lagets mest framgångsrika åkare inte nått sin potential i kvalet. Även om han tog sig till final, så såg åket spänt ut och han placerade sig inte så bra som han brukade göra. På väg i bussen upp till finalen dagen efter funderade jag lite på om jag skulle ta upp frågan med åkaren, eller om jag skulle låta honom ladda ifred, eftersom det så nära en final kan vara vanskligt att göra något som möjligen kan störa den tankeprocess och de förberedelser som åkaren redan är inne i. Eftersom det vi sett på kvalet inte stämde med hur den här åkaren normalt hanterade tävlingspressen, bestämde jag mig till slut för att göra något, men med ett minimum av insatts i tid och utan att störa åkarens egen tankeprocess. Jag satte mig bredvid åkaren och ställde en fråga: Hur tänkte du inför kvalåket igår…? Javisst ja…! Var hans svar. Det var ett av de kortaste coaching inläggen jag gjort någonsin. Hur gick finalen då? Jo han åkte upp sig flera placeringar, men vann tyvärr inte, men åkningen såg ut som den skulle igen. Mer avspänd, bättre teknik och ett snabbare åk.

Det intressanta var att detta mästerskap hade påverkat honom mer än andra tävlingar under säsongen. Mer resultat tänk inför kvalet, skapade mer press och mer anspänning, vilket ledde till ett långsammare och sämre åk tekniskt. Inför finalen lyckades han fokusera på processmålet och uppgiften igen, vilket ledde till att han fick mer kontroll över sina tankar och kropp, med en mer avsänd teknik och ett snabbare åk som bonus.

Lite kuriosa: Inom många av de asiatiska och brasilianska kampsporterna används olika bältessystem. Med olika färger och dangrader. För varje bälte finns oftast ett antal tekniker listade som man skall kunna utföra med en viss skicklighet för att bli uppgraderad. Mästarna inspirerar och får eleverna att förstå eller kunna föreställa sig hur en perfekt teknik skall utföras genom att vara levande exempel eller förebilder. Varje teknik, kombination och kontring blir med andra ord ett tydligt processmål som skall uppnås. För många ger det motivation att träna både långt innan och långt efter en tävlingskarriär. Lyckas man vid gradering visa att man uppnått rätt nivå av skicklighet når man processmålen, men också sitt resultatmål, nästa bältesgrad. Steg för steg ökar även självförtroendet bältesgrad för bältesgrad.

Läs del 1 här.

Kort presentation av PO Lindvall:

Po Lindvall har tränat kampsport sedan 1971 och grundade Slagskeppet Muay Thai. Sedan 1990 har Lindvall jobbat med prestationsutveckling med stöd av prestations- eller idrottspsykologi. Lindvall är Doktorand i yrkeskunnande med inriktning mot evidensbaserad ledarcoaching.

Fil.mag. med inriktning mot Sociologi och Prestations Psykologi.

Mental Training Counsellor, International Society of Mental Training and Excellence.

Lyssna på det senaste avsnittet av Fighterpodden!