Vi lyfter doldisarna: Del 2 – Magnus Hansson på Team Gringo

I del 1 lyfte vi fram Jeppe Hoffman på Allstars Training Center. Läs del 1 HÄR.

Magnus Hanssons meriter inom grappling är det få som känner till i Sverige då han helt enkelt inte gör så mycket väsen av sig. Han har ett svart bälte i BJJ och brunt bälte under Eddie Bravo i 10th planet Jiu Jitsu. Hans klubb, Team Gringo, jagar sällan nya medlemmar även om alla välkomna. Jag skämtar med Magnus om att Team Gringo är svensk kampsports motsvarighet till Frimurarna, men riktigt så illa är det inte skämtar Magnus tillbaka.

Team Gringo är en spännande klubb och Magnus är en doldis vars historia vi mer än gärna lyfter fram.

Lär känna Magnus Hansson

Du är ingen doldis i grapplingvärlden, men för andra är du det. Berätta lite om hur det kom sig att du började med grappling och hur det var när du började?

Det var 1996, precis i samband med att Omar Boiche öppnade sin klubb ALLstyle! Jag tog ungefär tio privatlektioner av Omar för den då extrema summa av 100 kronor per timme. (skratt)Jag hade precis lagt av med karaten där jag hade svart bälte och fick höra om Gracie´s UFC  och hela den baletten. Jag tänkte att det ju inte kunde vara så svårt! När jag rullade med Omar hade jag inget att sätta emot överhuvudtaget. Jag hade aldrig känt mej så maktlös och jag minns hur jag slogs av den där känslan att “va fan har jag gjort i alla dessa år?!” när man låg där och sprattlade i en kimura och inte kunde ta sig loss.
Problemet var att Omar körde Shoot Fighting / Vale Tudo (“MMA” var inte myntat ännu) vilket fokuserade lika mycket på stående träning, som träning på marken. Jag ville inte stå upp överhuvudtaget efter jag hade börjat lära mej mark. Jag köpte en matta till jobbet där vi låg och rullade men det blev inte tillräckligt med träning plus att vi kunde ju inget. Jag insåg att det var dags att börja träna på riktigt, så då började jag med BJJ hos Rickard Andersson vars klubb numera heter Hilti BJJ. Jag stannade där drygt ett år innan jag och en annan kille på Hilti flyttade min matta till en kompis som hade en Shorinji Kempo-skola med ett extra utrymme vi kunde låna. 2002 blev jag graderad till blått bälte av Saulo Ribeiro och Xande Ribeiro när vi hade dem här för seminarium i Stockholm. Följande år åkte jag för första gången till Brasilien för att träna.
Tiden gick och jag kände att jag ville ha en egen klubb och bli tränare, men min kompis var inte intresserad av att lägga ner tid och energi på att öppna en klubb, utan ville koncentrera sig på att fortsätta träna vilket han gör än idag, så vi skiljdes åt och jag öppnade 2006 Team Gringo Jiu Jitsu på Stockholm Shoot vid Slussen.. 2009 var jag tillbaka i Rio de Janeiro för gradering till svart bälte. Resten är historia (skratt)

Idag driver du klubben Gringo som kör enligt 10th Planet-konceptet. Hur kom det sig att du började träna efter Eddie Bravos idéer?

 

Som sagt kommer jag från karaten som kanske är extremt strukturerad där varje teknik ser ut och heter samma sak var du än tränar och i det avseendet kändes BJJ väldigt ostrukturerat. I 10thplanet finns det namn på mer eller mindre varje rörelse och teknik och att ha just det underlättar både när man ska lära in och lära ut och när jag förstod att Eddie Bravo hade just det så blev jag intresserad. Eddie Bravo kör bara no-gi, varpå jag började experimentera med att använda hans tekniker även med gi. Sedan har vi ju många udda tekniker och kör en oortodox stil som gör allt ännu roligare (skratt)

Vad skulle du säga är det svåraste med att driva en kampsportsklubb i Sverige idag?

 

Jag tror att den största svårigheten är det ekonomiska. Jag skulle tippa på att 99% av de som driver klubb även har ett heltidsjobb på sidan. Vi i Sverige är vana att att sport inte ska kosta något och att du mer eller mindre ska vara tvungen att ansöka om bidrag för att ens kunna betala de fasta kostnaderna. Att kunna ha det som arbete och ta ut en lön och leva på det är sällsynt. Jag själv är inget undantag.

För inte så längesen blev du graderad till svart bälte av andra graden inom BJJ. Hur mycket betyder en sådan sak för dig?

Ett svartbälte är ett vitbälte som aldrig slutade träna. För mig är det ett kvitto på att fortfarande tränar och undervisar nästan varje dag.

Eddie Bravo ger Joe Rogan svart bälte

Eddie Bravo är en färgstark person. Hur är det att hänga med honom på tu man hand? Du har haft honom på besök här i Sverige ett par gånger nu eller hur?

Eddie Bravo har besökt oss hela tre gånger! Vi hade turen att vara med på tåget redan från början, innan 10th Planet började expandera! Nu är det nästan omöjligt att få hit honom och därtill ekonomiskt självmord. Jag tycker att han är betydligt mer ödmjuk och jordnära än han ger intryck av i vissa videor, men det gäller ju att sälja sej själv i denna bransch.

Favoritteknik just nu?

Just nu har jag snöat in på Rubber Guard med gi. Jag hoppas att det kan bli något som folk kommer kunna börja använda på riktigt och hoppas på att börja filma tekniker om någon månad.

Vad händer på Gringo just nu?

 

Gringo firar tio år i år! Ett av mina svartbälten har öppnat upp en filial i Piteå. Jag ska väl hitta på nåt kul och bjuda hit någon av mina gamla old school-idoler.. (skratt)

Hur länge tror du att du kommer träna grappling?

Jag hoppas att det blir så länge jag lever, men märker att kroppen inte klarar av lika mycket som förut och man får trappa ner lite på sparringen och välja vilka man kör med. Det är en väg alla måste gå tyvärr.

Om du fick chansen att förändra en sak inom kampsport i Sverige vad skulle det vara?

Vi har ett problem i Sverige och det är att allt är så jävla fyrkantigt! Till exempel om jag skulle vilja anordna en submission only-tävling så skulle jag inte kunna göra det eftersom budoförbundet inte skulle godkänna reglerna. Tyvärr har jiu jitsun förstörts av IBJJFs regelverk som har gjort att man har tagit bort tekniker som skulle kunna vara “farliga”, vilket för mej känns lite som att ta bort slag mot huvudet i boxning. Dessutom är dessa regler ju fullt tillåtna i både Shoot Fighting, amatör-MMA och MMA.
Det skulle bli en enorm skillnad på tävlingar om Reaping och Heel Hooks skulle vara tillåtna. Det hade varit betydligt mer fartfyllt och roligare att se på. Jag tror inte att eliten av svartbälten som toppar IBJJF-tävlingarna skulle förlora på regeländringar utan tror att det skulle bli betydligt mer intressanta matcher att titta på! 50/50 (aka “Scisssor Banging-positionen”) skulle vara som bortblåst. Detta är min personliga åsikt som åskådare. Jag tror att vi kommer få se stora förändringar i framtiden nu när submission only-tävlingar börjar få mer fäste och det börjar finnas rejäla pengar att vinna.

Stort tack Magnus för intervjun!

Lyssna på det senaste avsnittet av Fighterpodden!