Känslan är mindre Alien vs Predator och mer som Alice i Underlandet vs Predator om man tittar på vad vadslagningsbolagen förväntar sig, eller om man ska lyssna till folk inom MMA-världen. Lina Länsberg är så nederlagstippad att hon egentligen inte kan förlora. I själva verket är hon en lika osannolik segrare som Holly Holm i matchen mot Ronda Rousey – men få har missat hur den matchen gick…
Lina Länsberg kör lätt sparring inne på Red Line i Malmö när Fighter Magazine besöker henne. Hon verkar avslappnad och glad, men fokuserad. De kör övergångar från striking till klinch. Leendet spricker upp på riktigt först när hon träffar tre barn som följt med på intervjun och så när hunden, en liten bred svart bully kommer in på träningsmattan.
Länsberg har ett digert facit från Thaiboxningen där hon varit mästare både i Europa och världen och hennes MMA-record är 6-1 där förlusten kom vid första matchen för nästan fyra år sedan, mot Malmötjejen Pannie Kianzad.
När hon nu stiger in i oktagonen den 24 september är emellertid motståndet på en annan nivå. Christiane ”Cyborg” Justino har plöjt igenom motstånd på högsta nivå och stått obesegrad de senaste elva åren. Ronda Rousey sades inte våga möta henne.
Lina, många MMA-siares kristallkulor hade signalerat att din UFC-debut var nära förestående, men att ta första matchen mot detta motståndet, hur tänkte ni? Chris Cyborg, i Brasilien, i catchweight…
– Eller hur, visst hon är ju en stjärna utöver det vanliga. Sedan kan jag ju tycka att det vore rimligt av UFC att signa en ny viktaklass. Utifrån ser det inte bra ut att en person kan få sin egen viktklass som just nu är fallet med Cyborg. Catchweight används annars mest om det är så att den egentligen tilltänkta motståndare skadat sig och man snabbt måste ersätta. Det finns väldigt många bra tjejer som skulle passa i fjädervikt (65 kg) om UFC införde den divisionen.
Hur gick det till när du fick matchen? Hade du andra alternativ, det talades en del om Hamburg där även flera andra svenskar deltog.
– Det har diskuterats länge och UFC har varit intresserade, men det skulle passa med en lucka i deras intag. Sedan har mitt management och min tränare Akira (Corassani) även varit tydliga och sagt att jag kan gå match i fjädervikt om det kan öppna dörren snabbare. Några veckor innan jag signade fick jag veta att man från UFC-håll funderade på den matchen och det handlar väl egentligen om att de inte har folk som kan möta Cyborg helt enkelt. De bästa bantamviktarna som Ronda Rousey och Miesha Tate har egentligen ingen anledning att gå upp i vikt och möta henne annat än om det skulle handla om extremt mycket pengar. Visst hon har mer erfarenhet inom MMA, men jag har en ganska gedigen bakgrund från thaiboxningen.
– Hon behöver också gå ner i vikt mer än jag vilket kommer vara svårt för henne och dessutom kommer hon bära på mer i matchen vilket gör att hon kan bli trött fortare. Jag skulle verkligen inte vara i hennes kläder inför den här matchen. Hon är favorit, på hemmaplan, har all press på sig och har allt att förlora på den här matchen och ingenting att vinna egentligen.
Om man gör liknelser med matchen mellan Rousey och Holm, är du själv en counterpuncher?
– Jag är ganska allsidig, men det har absolut varit en styrka i karriären. Jag tänker inte berätta om min gameplan, men visst är det en fördel för mig som är lättare ju längre matchen pågår. Sedan vill jag såklart inte hamna i en situation där jag bara står rätt framför henne och byter slag. Jag vet att jag är väldigt stark i klinch och tror jag kan utnyttja det, att mina armbågar stoppar bra och att jag rör mig bra.
Du är i grunden thaiboxare, hur kommer det sig att du fångades av MMA?
– Jag hade länge kollat på MMA och, haha jag tyckte det verkade så himla roligt ut att få slåss med såna tunna handskar. Brottning och grappling är också kul, men visst jag gillar fortfarande mest när det smäller. Ju mer skada det ger desto roligare. Jag fightades i samma organisation som Joanna Jedrzejczyk och Valentina Shevchenko och det är nog inte för intet som toppskiktet därifrån gör bra ifrån sig även inom UFC.
Elbowprincess, vart kommer det ifrån?
– Alltså, jag gillar armbågar och alltid varit ganska duktigt på det. Det märktes redan när jag började träna i Thailand och i MMA funkar det ännu bättre. Sedan (skrattande) tycker jag väldigt mycket om när det blöder mycket.
Är man en särskilt stygg person om man gillar armbågar?
– Jo, men kanske… jag tycker det blir så fint.
Ser du din fight som att du målar ett konstverk, på den andras ansikte?
– Haha, lite, nej men det är praktiskt eftersom man är ganska skyddad samtidigt som man använder dem och det är oerhört viktigt i MMA där angreppen kan komma på så många olika sätt. På marken sedan kan man komma åt med armbågar även i många positioner då det inte går att slå. Sedan är de äckliga att få på sig. Man vet att armbågar är svåra att hinna reagera på då de kommer från korta avstånd och sitter hårt även om man skyddar sig. De kanske inte är lika tunga som vissa andra slag, men de är vassa och ger cuts. Sedan kan man så klart bli knockad av en armbåge också om den sitter på hakan.
Nu till din uppladdning, hur fungerar ditt trainingcamp?
– Jättebra, Akira har sådan erfarenhet som jag inte mött tidigare inom just MMA. Både han och en idrottspsykolog som jag jobbar mycket med är väldigt bra på det mentala gamet. Det handlar inte minst om att förstå varför något känns på ett visst sätt eller anledningen bakom mina reaktioner i olika situationer. Sedan kan det handla om att reducera stress, hålla isär träning från fritid, sova ordentligt och så. Själva grejen med att det är UFC och så stort kommer nog inte beröra mig mycket. Jag brukar inte påverkas negativt av publiken och miljön, kanske för att jag stod så mycket på scen under min uppväxt. Det kommer bli så jävla fett.
Och sparring? Är det svårt att hitta tjejer som kan ge bra sparring?
– Haha där finns det en fördel med att möta Cyborg då man kan plocka in killar för att få trovärdigt motstånd. Sparras en del med Akira och Fernando Flores som också är proffs och nere från Umeå. Tränarna avgör hur mina sparringpartners ska agera och det är de som läst in sig på min motståndare.
Dina tankar om bantamviktdivisionen inom UFC?
– Väldigt många bra tjejer och jag var inte alls förvånad att Amanda Nunes tog titeln. Har tittat på henne länge och hon är jävligt vass på många sätt. Elak som satan och bra avståndsbedömning. Tror att hon kommer hålla den titeln ett tag om jag ska vara ärlig. Rousey skulle få svårt mot henne, men jag skulle gärna se en returmatch mellan Amanda Nunes och Valentina Shevchenko. Cat Zingano och Miesha Tate har tidigare slagit Nunes så där finns intressanta matchups. Lite synd nästan att bältet skiftat händer så mycket på senare tid då man inte får tid att bygga upp en tydlig mästare, men samtidigt har det skapat ett övre skikt av legitima titelutmanare. Jag tror själv jag har potential att ta mig in i det skiktet, men det kommer inte att komma gratis.
UFC är det största inom MMA som idrott, men det är också underhållning och show. Hur passar du in i showen om man ser utöver det rent sportsliga?
– Jag vet inte men tror ganska många gillar att jag ofta framstår som söt och snäll, men plötsligt pratar jag om blod och så, haha. Kan man bjuda på bra show överlag ha lite kontraster så tror jag det intresserar. Samtidigt handlar det om att vara ödmjuk, jag kommer inte gå ut och snacka om att jag ska knocka någon, eller vinna hit eller dit. Cyborg som jag möter nu är tuff som satan, vi kommer ha kul ihop hon och jag.
– Om man tittar efter show så tycker jag Mikaela Laurén gör det bra. Hon sticker ut och skapar intresse och jag skulle gärna vara mer som henne. Det stack bara till nu eftersom det var mot Klara Svensson och Klara känner jag…
– I UFC syns det mycket med hur vissa skapar rubriker runt sig och hur många kvinnliga fighters sexualiseras och inte minst hur det ibland verkar viktigare med en uppsnackad publikfriande ”big money fight” än att slåss om titeln.
Hur ser du på att din roll som förebild för andra svenska fighters?
– Det är jätteroligt att vara första svenska kvinna som får gå match i UFC och visst kan det inspirera andra som ser att det faktiskt går. Sverige har fått bevisa sig och våra framgångsrika fighters har gjort så UFC tittar hit mer. Annars ser man i USA en del som är signade som egentligen inte håller tillräcklig klass. Om jag får sia om nästa svenska signing på tjejsidan så tror jag de tar Pannie Kianzad. I alla fall om de startar en fjäderviktsdivision.
Foto: Mattias Persson
Fakta Lina Länsberg 34 år, aktuell som den första svenska kvinnan att går en match i UFC. Lina började med kampsport 2003 som 21-åring. Hon har vunnit SM, NM, EM och VM i thaiboxning och har 6-1 i record som professionell MMA-fighter. Under uppväxten var hon hästtjej och har även dansat, sjungit och hållit på med musikal. Hon har arbetat som PT och pedagog för personer med autism i många år, men nu satsar hon helt på MMA-karriären. Lina går i bantamvikt i MMA, men har även gått fjäderviktsmatcher när motståndaren varit tyngre. Hon går ner kraftigt i vikt inför match då hon till vardags kan väga upp till 74 kg. Bantamvikt i MMA är 61,2 kg (135 lb). Inom fighting har hon orthodox utgångsställning och är en utpräglad striker.
Lyssna på det senaste avsnittet av Fighterpodden!
Kommentarer