Affliction överlevde eldprovet. Honda centre i Anaheim var nästan slutsålt på lördagskvällen och vid en första inspektion verkar UFC:s senaste utmanare vara i god form. Det som hände i ringen bör dessutom ha fallit publiken i smaken.
Snabba avslut och rikligt med slagväxling, receptet för att göra en amerikansk publik nöjd. Affliction har all anledning att tacka sina fighers för deras prestation i promotorns andra gala. Två av galans huvudmatcher avslutades snabbt med dramatiska knockar, och även matcherna som varade lite längre bjöd på hårdhänt action.
Fedor Emelianenko bevisade ännu en gång att teoretiska modeller och analyser inte väger tyngre än den ryska gigantens gåva. I tre minuter gjorde utmanaren Andrei Arlovski allting precis rätt. Snabba fötter, tight guard, träffsäkra kombinationer. Mot Emelianenkos vilda svingar såg det inledningsvis ut som en vitrysk uppvisning i boxning. ”Den siste kejsaren” fightades som han alltid har gjort, och alltid kritiserats för. Löst och tveksamt garderad, luftslag och alltför lätt att träffa. Det var upplagt för en sensationell upset, vilket säkerligen Arlovski kände just där vid treminutersstrecket efter att en höger fått Emelianenko att backa. En frontspark följt av ett hoppknä, och en antydan till optimism hos den store vitryssen. En sekund senare låg Arlovski och sov med ansiktet i canvasen, sänkt av en vild högersving som han aldrig såg. Det har konstaterats förr och kan upprepas igen. Världens bäste tungviktare gör många fel och har vidöppna luckor i sitt game. Men han vinner, vilket i slutänden är allt som spelar någon roll.
För galans näst högst rankade tungviktare var det en mer förutsägbar kväll. Josh Barnett valde klokt nog bort slagväxling med Gilbert Yvel och tog matchen till den markposition där han är som bäst. I nästan tre ronder satt den forne UFC-mästaren på Yvel och matade slag, och bytte positioner som han behagade. Till holländarens försvar bör sägas att han visade stryktålighet och gameness utöver det vanliga. Men mycket till match blev det aldrig, och två minuter ifrån slutet av sista ronden fick det räcka, och Yvel klappade ut.
”Jag måste bättra mig till nästa gång”, utlovade Barnett som trots den dominanta segern inte var nöjd med att matchen varade så länge.
Snabbt avslut blev det däremot när Vitor Belfort visade gammal form och avgjorde på 37 sekunder. Sin vana trogen smög sig Matt Lindland hukad in för att söka clinch, men hade inte guarden högt nog för den vänster som kom farande. Belforts knockout var hård nog att lämna den rutinerade brottaren livlös på canvasen en bra stund. Lindland uppges dock ha lämnat arenan för egen maskin.
”Lindland är en förutsägbar fighter. Jag träffade honom, och bara fortsatte. Snabbhet är hemligheten, inget slår snabbhet”, kommenterade Belfort efteråt.
Som väntat hade Thierry Sokoudjou en del ljuspunkter mot Renato Sobral i första ronden, då han effektivt stoppade flera nedtagningar och visade prov på sin explosivitet. Men ”Babalu” undvek att vara en enkel måltavla med ständiga nivåbyten, växlade mellan nedtagningsförsök och boxning, och stod för drivet i rond ett. I den andra började den afrikanska judokan att krokna och brasilianaren tog över allt mer. Sobral öste på, lyckades nästan avsluta med slag men fick strax därefter ett läge för en anaconda choke som avgjorde matchen.
Kirill Sidelnikov har en fysik och ett rörelsemönster som en karbonkopia på hans mentor Emelianenko. Men dessvärre saknar ”Baby Fedor” sin läromästares rutin och inte minst, hans förmåga att hitta en väg till seger. Erfarne kickboxaren Paul Buentello fick precis den typ av match som han glänser i, slagväxling på distans utan markkamp. I nästan tre ronder bearbetade Buentello sin måltavla, i en allt mer ojämn fight som endast fortsatte på grund av Sidelnikovs granitkäke. Men en knapp minut kvar av fightern hade ringläkaren sett nog, och bröt.
Bobby Green ersatte skadade Chris Horodecki med några dagars varsel, och gjorde sitt bästa för att ta vara på chansen. Dan Lauzon hamnade i en intensiv offensiv ifrån den övertaggade Green, som dessvärre inkluderade upprepade slag under bältet. Mot slutet av första ronden fick Lauzon slutligen kontroll på matchen, och kunde avgöra med en strypning.
Antonio Rogerio Nogueira fick sin revansch mot Vladimir Matyushenko. Efter en seg och händelselös förstarond, tog det fart i andra. Den ryske brottaren landade en hård vänster, men fick strax därefter ett knä i retur och sjönk till mattan. Den mindre av Nogueirabröderna fortsatte pressa och avslutade med slag på marken.
Lyssna på det senaste avsnittet av Fighterpodden!
Kommentarer