Inför Daniel Teymur vs Martin Akhtar

Ett smile från Malmö och glödande ögon från Jakan.

Den ständigt leende malmöpågen: Martin Akhtar har blivit något av en Thaiboxningens trotjänare trots att han endast är 28 år. En fighter, som använt sig av samma recept som många äldre svenska thaiboxare gjort. Nämligen att utvecklas och skaffa sig både hårdhet och erfarenhet genom att gå många matcher mot bra motstånd.

Och för mig är han “killen som alltid levererar”, att en match som Martin fightas ska bli tråkig finns inte på kartan.

Det blir på ett eller annat sätt alltid minnesvärda matcher när Martin fightas. Och matcherna i Luleå och Malmö på kvalificeringsturnén till denna gala har inte varit något undantag. Han förlorade i Luleå mot David Teymur i en minnesvärd holmgång. Där visade han än en gång att han har en haka av stål och ett hjärta utöver det vanliga. I Malmö vann han mot Kittisak Noiwibon i den andra ronden. Efter en spektakulär förstarond ökade Martin tempot ytterliggare och Kittisak gick i canvasen två gånger om efter att Martin först träffat med en hård vänsterkrok och följ upp denna med en kanonad av slag.

Att Martin inte räds något motstånd är ett faktum som verkligen sattes på pränt när han ifjol pressade holländaren, Mossab Amrani i fem stentuffa ronder som domarna faktiskt hade kunnat döma till Martins fördel (nu gjorde man inte det). Amrani mötte två månader efter världsmästaren Anuwat och utmanövrerade honom i hans eget game, och tog därmed titeln ifrån honom.

Martin har en otroligt bra fysik, blir ALLTID bättre ju längre matcherna lider och är en riktig mardrömsmotståndare för många. Går ständigt framåt och är mycket stark och tuff i clinch och på halvdistans, där han kan utnyttja sina farliga knän och krokar. Har som jag tidigare berättat en stenhård haka och ett stort hjärta.

Sin erfarenhet till trots är Martin ibland lite för tuff för sitt eget bästa i matcherna, och skulle behöva skydda sig bättre och kanske framförallt lite smartare. Jag tycker däremot att både sparkar och slag blivit hårdare de senaste åren och enligt tränarduon, Svensson/Lindwall har man hela tiden jobbat med och utvecklat Martins teknik. Och man anser att han helt klart är bra nog att få matcher mot de allra bästa i Europa i klassen och de mer penningstinna matcherna. Ett steg i detta är deltagandet i galan på Hovet och jag kan inte komma på många om ens någon det är mer förunnat än, Martin Akhtar.

En annan som sällan lämnar någon oberörd efter en match är Stockholm Muay Thais lilla stora krigare: Daniel Teymur. Han är en dedikerad 21-åring från Jakobsberg strax utanför Stockholm, som har en lysande framtid inom thaiboxning att vänta. Detta är jag tämligen säker på och en av anledningarna till det är att, Daniel har en glöd och hunger i ögonen som är igenkännande hos dem som lyckas. Denna glöd finns där såväl på träning som på match och just att se Daniel träna är ett kapitel för sig. Jag har sällan sett en mer fokuserad kille i en träningslokal vilket också medför att han får ut 100 % av varje träning. Just fokuseringen finns redan i omklädningsrummet vilket fortsätter i rephoppning och skuggboxning för att sedan kulminera i sparring. Det är många betydligt längre och tyngre sparringpartners som har obehagliga minnen efter några ronder med Daniel.

Han har genrepat två gånger om i Solnahallen inför den här utmaningen. Först med att bli svensk mästare i -60kg genom att slå Malik Bah i en av kvällen bästa matcher. Och senast blev det en omdiskuterad poängförlust i en tät match mot ryssen Alexander Gesparov.

Daniel Teymur är precis som sin motståndare är en fighter som vi som publik gillar är helt klart, men ibland kan det bli lite väl mycket av den varan säger Mattias Lorentzi, en av Daniels tränare.
– Ibland hade man önskat att han var lite kallare men Daniel har så mycket känslor och passion med sig in i ringen, och då kan det vara svårt att fightas smart. Men det kommer, vänta bara! Säger Mattias.

Daniel är en otroligt “speedig” och rapp fighter. Och har precis som många andra från samma klubb en fin teknik. Han gillar att boxas i olika “vinklar” och har en “ruggig” uppercut. Precis som sin motståndare så trivs Daniel bäst på halvdistans och har där fantastiskt fina slag/spark kombinationer.

Man kan kort säga matchen mellan dessa två regerande Svenska Thaiboxning mästare (i 60 samt 63,5 kg) inte kan bli annat än krig från början. Det beror främst på att verken Daniel eller Martin kan fightas på annat sätt.

Texten är skriven av Peter Andersson.

www.rumbleofthekings.se

Lyssna på det senaste avsnittet av Fighterpodden!