Bra drag i samtliga huvudmatcher sammanfattade en sevärd UFC i Denver.
Mästaren Jon Jones vandrade stillsamt in till sitt första försvar av bältet och såg ut som lugnet själv. Quinton Jackson, som varit vresig och misstänksam i intervjuerna före matchen, såg mest sammanbiten och förbannad ut. Matchen inleddes med en bisarr sekvens där Jones gick på alla fyra runt i buren, men snart var de båda brottarna upplåsta i clinch och kraftmätningen började. Det blev snabbt uppenbart att ”Rampage” hade tillräckligt med kraft och stryktålighet att inte bli överkörd. Distansen gynnade däremot inte utmanaren, när Jones utnyttjade sina långa sparkar och undvek slagväxling. Jackson kastade sig in med slag men hade stora svårigheter med räckvidden. Efter tre ronder hade Jackson bevisat att han kunde hänga med mästaren längre än någon annan gjort, men någon möjlighet att vända matchen fanns inte. Jones fick en nedtagning i fjärde, avancerade fort och avgjorde med en rear naked choke. Ett passande avslut på en dominant uppvisning av mästaren.
Matt Hughes och Josh Koscheck bjöd på hatmatch och skrävel, och spelade sina roller väl som ung bad boy och gammal publikhjälte. Hughes verkade dessutom ha fått en nytändning och fightades med självförtroende och utmärkt boxning till en början. ”Kos” fick inget vettigt gjort förrän han i slutminuten övergav finboxning och började svinga på kraft istället. Hughes försökte hänga kvar, men klarade inte av de upprepade träffarna och hamnade till slut på rygg. Koscheck vädrade blod och slog till sig en TKO med sekunder kvar på ronden. Efter matchen meddelade en vemodig Hughes att han inte ska pensionera sig, men tar en paus från tävlandet på obestämd tid.
Mark Hunt visade imponerande teknisk utveckling mot Ben Rothwell. Den samoanske thaiboxaren använde nedtagningsförsvar och escapes, fightades med en genomtänkt strategi och gick till och med på en bejublad armbar. I kombination med stående dominans och bättre uthållighet, blev det en ren utklassning av Hunt. Rothwell var helt förbrukad redan i rond två och kunde till slut inte ens värja sig på marken. Utmattningen sänkte snabbt tempot och tredje ronden blev en blodig transportsträcka av utmattning, innan Hunt kunde få domslutet.
Travis Browne hade inga större problem med Rob Broughton, och utnyttjade sitt fysiska övertag för att kontrollera matchen på distans. Den brittiska sluggern fightades disciplinerat och försvarade sig väl, men hade svårt att träffa mot den längre Browne. Low kicks och slagserier nötte ner Broughton i en ganska seg matchbild som gick tiden ut till ljudet av spridda burop. Domslutet var enigt med siffrorna 30-27 från samtliga domare.
Takanori Gomis rematch med familjen Diaz bekräftade att ”Fireball kid” har lagt sina bästa dagar bakom sig. Gomi inledde självsäkert och svingade vilt, men var knäckt och omskakad redan efter några minuter. Nate Diaz kunde boxa ut den japanske sluggern ännu snabbare än hans bror gjorde i Pride, och avslutade med att lekande lätt sätta ett armlås en halvminut före rondvilan.
Cole Escovedo gick ett underhållande brawl mot hårdslående Takeya Mizugaki i bantamdivisionen. Efter två hårda och jämna ronder lyckades japanen till slut vinna på knock efter en lång slagserie.
Nick Ring gick en ganska slarvig, trött och grötig match med Tim Boetsch. Den mer rutinerade och brottningsstarke Boetsch etablerade fler dominanta positioner på marken, vilket räckte för att ta hem en trygg poängseger och punktera Rings obesegrade record.
Tony Ferguson fick en tacksam debut i UFC efter att Aaron Rileys vackliga käkben gick av i första ronden. Riley ville fortsätta efter första rondvilan men tilläts inte av läkaren. Fergusons pricksäkra boxning säkrade resultatet, men Rileys gamla skada hade stor betydelse för den snabba segern.
James Te Huna utnyttjade Ricardo Romeros desperata nedtagningsförsök och avgjorde på knock i första. Romero lämnade sitt huvud ogarderat när han upprepade gånger dök efter Te Hunas ben, och blev till slut tillräckligt hårt träffad av uppercuts för att somna på canvasen.
Junior Assuncao vann en ensidig och trygg decision mot Eddie Yagin, främst genom sina nedtagningar och stabila kontroll från topposition.
Kommentarer