Lisa Pihl åkte med som coach på FILA-VM i grappling, men fick också chansen till ett wild card i turneringen. Tyvärr för hennes del så lämnade motståndaren av okänd anledning walk over vilket innebar att Lisa Pihl fick VM-guld utan att ens gå en enda match. Fighter Magazine ställde frågor till coach Pihl som befinner …
Lisa Pihl åkte med som coach på FILA-VM i grappling, men fick också chansen till ett wild card i turneringen. Tyvärr för hennes del så lämnade motståndaren av okänd anledning walk over vilket innebar att Lisa Pihl fick VM-guld utan att ens gå en enda match. Fighter Magazine ställde frågor till coach Pihl som befinner sig i USA.
Stort grattis till framgångarna på VM!
– Tack så mycket, våran landslagstrupp har gjort ett fantastiskt jobb.
Du fick ett wild card att gå i damernas +71 kg men du skull egentligen åkt med som coach. Vad tänkte du då? Du vann guld för att motståndaren lämnade WO, vet du anledningen?
– Jag åkte som coach, inte som tävlande och mitt fokus låg på coachandet till 100%. Sedan fick jag ett wildcard att tävla mot en kanadensisk tjej som Ida Hansson mött dagen innan i Gi-grappling, som hade hoppat upp en viktklass till +71kg. Jag tyckte det skulle bli jättekul att få en match mot en duktig tjej. Varje match ger erfarenhet. Allt var klart för match tills hon plötsligt drog sig ur. Väldigt tråkigt och väldigt märkligt. Har ingen aning om varför hon drog sig ur hel plötsligt.
Hur känns det att ta guld i ett mästerskap där man inte har tävlat?
– Helt värdelöst. Min dröm är och har alltid varit att vinna VM. Det är mitt mål. Och så kommer en dag där du ska få chansen så blir det inte av. Och du får gå upp på pallen som ”vinnare” och ta emot en medalj som du inte alls kan känna någon glädje för. Att få höra nationalsången spelas var ledsamt och konstigt när jag inte kunde känna att jag förtjänat det.
Det pratades om bra sammanhållning och teamkänsla, berätta om hur viktigt du tycker det är på ett mästerskap.
– Bra sammanhållning och lagkänsla är a och o i ett framgångsrikt lag och det var precis det som årets svenska landslagstrupp handlade om. Alla stöttade varandra och fanns där för varandra på ett väldigt osjälviskt sätt genom hela vistelsen i Kanada. Det värmde att se under ett arrangemang där många matcher kastades om och det stundvis var väldigt rörigt. Resultatet av VM med alla medaljer talar sitt tydliga språk. Svenska landslaget är grymt och gjorde en fantastisk insats.
Ditt samlade intrycket från VM?
– Av arrangemanget som sådant var jag inte ensam om att uppleva det rörigt stundtals. Viktklasser kastades om i schemat, fighters föll bort i systemet och trots löften från arrangören kunde det plötsligt vara en helt annan uppställning som gällde. Där ska truppen ha all heder i att inte hänga upp sig på bekymmer utan att bara fokusera på vad de skall göra.
Vad tror du om Annys och Sophias chanser på World Combat Games?
– Att både Anny och Sophia placerade sig så väl att de kvalificerade sig är en riktigt stor grej. Med den beslutsamhet, kyla och lugna och metodiska stil som dessa båda fighters har vågar jag absolut tro på guld där också.
Lyssna på det senaste avsnittet av Fighterpodden!
Kommentarer