Solen sken från en klarblå himmel när man slog upp dörrarna för Barnens Dag i Helsingborg helgen den 15-16 juni. Jag och ett gäng instruktörer hade samlats för att ställa oordning vår träningsyta med banderoller, beachflaggor, mattor mm. Runt omkring oss var det febril aktivitet när utställare satte upp sina bord och började packa upp …
Solen sken från en klarblå himmel när man slog upp dörrarna för Barnens Dag i Helsingborg helgen den 15-16 juni.
Jag och ett gäng instruktörer hade samlats för att ställa oordning vår träningsyta med banderoller, beachflaggor, mattor mm. Runt omkring oss var det febril aktivitet när utställare satte upp sina bord och började packa upp sina varor ur en mängd kartonger. Grillarna började att tändas och hoppborgar blåstes upp. Det var lugnet före stormen trots all aktivitet, snart skulle barnen och deras föräldrar välla in. På kvällen innan hade vi haft en överraskningsfest för min fantastiska fru Lotta i vår trädgård. Dans, sång, skratt och en mängd härliga människor förgyllde våra liv och allt kändes skönt. Vi tittade inte på TV, var inte ute på internet. Vi levde bara där och då.Prick kl 11 öppnades grindarna och i en strid ström fylldes Sundspärlans område av förväntansfulla barn och deras föräldrar. Här skulle de få chansen att testa olika aktiviteter, få ansiktena målade i olika trevliga masker, de skulle åka karusell, lyssna på olika artister , ja kort sagt ha en fantastisk dag. Vi från Fenix Kampsport har haft förmånen att vara med på denna aktivitet de senaste tre åren och det är lika fantastiskt varje gång.Under dagen hade vi full fart på vår matta och det var hundratals av barn som stannade till och ville testa att kasta runt med våra instruktörer. Det är inte varje dag man får kasta någon som har svart bälte så glädjen lyste på de deltagande barnen och deras föräldrar. Jag tänkte att vi har det allt bra härligt! Jag gick runt och samtalade med föräldrar, blev fotograferad tillsammans med stolta barn, besvarade frågor, berättade om verksamheten och våra träningsmetoder. Mina duktiga instruktörer gjorde hela dagen ett fantastiskt jobb! Livet var bekymmerslöst!
När vi hade avslutat dagens aktiviteter på Barnens Dag drog mörka moln in på himlen och solen gick i moln. På kvällen drog ett oväder in över stan och det vräkte ner regn. Vi satt och käkade i mitt kök när en av de som var där frågade hur jag kände inför det som hänt men den svenska boxartjejen ( läs Frida Wallberg) . Jag blev helt överrumplad, vad då vad menar du? Jag blev snabbt informerad om vad som hänt. Eftersom jag varit så upptagen av allt annat under dagen och ej hållit mig urkopplad eller uppdaterad blev jag helt tagen på sängen.
Jag tog snabbt fram min dator och kollade vad som hänt! Jag läste Marko Gyllenlands minnesbilder från tragedin på Golden Ring galan i Stockholm och blev märkbart tagen! Tänk vilka små marginaler livet har.
Ena sekunden skrattar vi har fest, får uppleva glittret i barnens förväntansfulla ögon och sedan har en ung människas liv slagits i spillror. Jag blev oerhört berörd av detta och fick gå ut i trädgården en stund för att bara vara för mig själv en stund.Jag och min fru har pratat mycket om detta idag. Hon är sjuksköterska och ser det ur ett medicinskt perspektiv och kan konstatera att Fridas chanser att bli återställd är ganska goda. Men att hennes karriär som boxare sannolikt är över. Vilken sorts liv blir det? Att inte kunna göra det man älskar mest av allt, att bara överleva och inte leva? Men måste det bli så? Jag har varit med om en liknande olycka då en ung kvinnas liv var på väg att ta slut på en uppvisning i Frankrike. Efter ett kast bröt hon ryggraden och allas våra liv ställdes över ända. Det var en hemsk upplevelse som jag tänker på ofta! Men den gången var fru Fortuna med oss och efter en lång och mödosam väg tillbaka blev den unga kvinnan ifråga helt återställd. Livet och glädjen återvände och vi kunde konstatera att livet är som en berg och dalbanetur. Det går upp och det går ner. Ibland skrattar man och ibland blir man rädd och illamående.Livet är fantastiskt och förtjänar att levas därefter. Ändå slösar vi bort stora delar av det genom att ödsla energi på fel saker, bli irriterade över saker vi ej kan påverka. Jag hoppas av hela mitt hjärta att Fridas nära och kära kan blicka tillbaka på det hemska som hänt om en tid och konstatera att det gick faktiskt bra! Livet kan fortsätta att levas och göra det fullt ut. Att glittret i ögonen återvänder och att man ser på morgondagen med samma förväntansfulla ögon som barnen på Barnens Dag.
Livet är för kort att slarvas bort – lev det fullt ut!!
Lyssna på det senaste avsnittet av Fighterpodden!
Kommentarer