Vi behöver ha ordentligt med styrka. Vi behöver vara oerhört konditionsstarka. Vi behöver vara rörliga. Vi behöver aktivt arbete för att hålla bort skadorna. Vi behöver vara tekniskt skolade. Vi behöver vara taktiskt skickliga. Vi behöver ha ett psyke av stål. Vi kan inte släppa några delar. För då brister kedjans svagaste länk. Vi har …
Vi behöver ha ordentligt med styrka.
Vi behöver vara oerhört konditionsstarka.
Vi behöver vara rörliga.
Vi behöver aktivt arbete för att hålla bort skadorna.
Vi behöver vara tekniskt skolade.
Vi behöver vara taktiskt skickliga.
Vi behöver ha ett psyke av stål.
Vi kan inte släppa några delar. För då brister kedjans svagaste länk.
Vi har kroppen som redskap i vår idrott. Vi har ingen stav för att hoppa, vi har ingen cykel att rejsa med, vi har ingen stav att kasta. Vi använder kroppen för att nedverka vår motståndare. Och vi gör det på ett helt fantastiskt sätt. Vi ser till att vara förberedda så till den grad att ingenting kan komma mellan oss och vår motståndare.
Tack vare allt detta är vi också betydligt mer pålästa än många andra idrottare. Vi vill mer. Vi inser vikten av att ligga längst fram i utvecklingen för fysträningen och kosten. Vi är också öppna för att det finns saker vi inte har lärt oss ännu eller inte hunnit lära oss ännu.
Skall vi fortsätta strävan efter att bli bäst måste vi också utvecklas. Både som utövare och som tränare. Vi behöver ta hand om alla delar. Vi kom ju fram till att vi inte kunde släppa någon.
Vi behöver också lyfta blicken för att se att delarna i vår kropp och i vår träning och idrott faktiskt överbryggar varandra.
Det spelar ingen roll hur starka och rörliga vi är om motståndaren inte står där vi sparkar eller hur?
Det spelar ingen roll att vi ser luckan i guarden om armarna inte orkar dit eller hur?
Det spelar ingen roll hur bra vi slår på mitsarna om tävlingsnerverna förstör oss i ringen eller hur?
Det spelar ingen roll hur högt vi kan sparka om det hugger i ryggen varje gång eller hur?
Det spelar ingen roll hur bra fighters vi är om vi inte får i oss tillräckligt med energi för att orka prestera eller hur?
Precis. Alla delar har betydelse och ingen är mindre viktig. Ingen detalj är för liten för att undantas.
Inte så länge vi har kroppen som tävlingsredskap.
Den 29 september håller jag och mina kollegor på WestCoast4 ett seminarium om just detta för stående kampsport.
Tobias Marmheden håller en del om skador, rehab och rörlighet, Anton Arin håller en del om idrottsspecifikt rörelsemönster och fysiologin bakom konditionsträningen och jag kommer hålla en del som handlar om fysträning och framförallt planering, periodisering och programdesign för stående kampsporter.
Anmälan och mer information hittar ni på www.westcoast4.se .
Så. Nu fick jag gjort lite reklam i krönikan också.
Ingen idé att ni vänjer er.
Det kommer dröja lika länge till innan ni får se det igen.
Lyssna på det senaste avsnittet av Fighterpodden!
Kommentarer