Driton Rama – En fighter med samhällsengagemang

Du är inte bara föreningsledare och fighter, du är engagerad i DINBROR, berätta mer om vad det är för något?

– Det är en metod i att vägleda och bemöta killar och unga män. DINBROR-metoden är unik då den utgår från ett pojkperspektiv.

Vilka riktar sig utbildningen till?

– Utbildningen riktar sig främst till kommuner och offentliga förvaltningar, men också till professionella som möter killar i sin yrkesroll.

Vilka är de största vinsterna med DINBROR?

– Killar leder den destruktiva statistiken när det gäller bland annat våld, brott och självmord. Genom att arbeta för att skapa mer empatiska och trygga killar så får vi unga män som kan värdesätta sig själv, andra och annat.

Vad är din roll i DINBROR?

– Min roll är att sprida DINBROR och utbilda i metoden.

Hur blev du involverad?

– Jag är en av grundarna till DINBROR metoden. Allting började när jag träffade Tyko Granberger 2004. Tyko arbetade under denna tid med att utbilda och bedriva samtalsgrupper för ungdomar. Mitt intresse för att hjälpa unga väcktes under denna tid, och DINBROR började ta form.

Hur kan man använda sig av pedagogiken t ex i en kampsportsförening?

– Killar behöver trygga närvarande vuxna. Ungdomar är formbara och ger mandat till vuxna att påverka när de har tilltro. Vuxna har ett ansvar att inte utnyttja denna sårbarhet.
Forskningen stödjer föreningsaktiviteter för ungdomar, då det främjar ett prosocialt beteende. Det som kan vara destruktiv inom idrottsföreningar, är när det finns ett mansideal som är begränsad och som uppmanar killar till ett antisocialt beteende. DINBROR pedagogiken kan ge vuxna ledare verktyg att möta och leda pojkar till att bli trygga och självständiga, med empati för sig själva, andra och annat.

Hur gör ni?

– Jag, Tyko Granberger och Genc Uka utbildar kommuner och andra professionella i hur man kan bemötta ungdomar och killar. Killar tar del av DINBROR genom:

1. Skolan; där DINBROR finns på skolschemat i form av samtalsgrupp,
2. Föreningslivet; SPORT and TALK, där föreningsledare har samtalsgrupper med sina medlemmar, och
3. andra professionella som möter unga i sin yrkesroll.

Vad får ni för respons på detta arbete?

– Vi har fått bra respons från killarna, föräldrar, skola och samhället. Det har varit något som har fattats, då pojkperspektivet inte funnits tidigare, när man haft insatser för att stödja pojkar och unga män.

Vilka svårigheter har ni mött?

– Svårigheten har varit att lägga ansvaret där den ska vara. Socialt arbete är viktigt och bör inte alltid drivas på ideellt basis. Det är sårbart och det finns risk för att viktiga insatser försvinner när ett viktigt arbete endast baseras på eldsjälar.

Det är flera stora aktörer bakom som stödjer detta, berätta om samarbetet med dem.

– Vi har haft turen av att få träffa fantastiska personer som sitter på viktiga poster. DINBROR har spridits till socialtjänst, fritid, polis, brandförsvar, sjukvård m.m.

Var kommer ditt engagemang ifrån?

– Jag tror på att idén att grannens rättigheter behöver tillgodoses för att jag ska kunna vara trygg. Skapar vi ett tryggt samhälle med trygga medborgare så får vi ett mer långsiktigt och hållbart samhälle. Det är tydligt för mig att en grupp som inte hittat sin plats i samhället är pojkar och unga män. Denna målgrupp står för den dåliga statistiken i samhället. Det är självklart för mig att man måste arbeta för att skapa trygga pojkar som kan värdesätta sig själv, för att pojkar ska kunna värdesätta andra och annat.

Kan du identifiera dig med ungdomarna?

– Absolut! När det var kaos inom mig, så blev det oftast kaos runt mig. Det är då skönt att ha icke- dömande vuxna som hjälper en att förstå vad som händer inom en.

Hur ser det ut för ungdomarna idag, finns det saker för dem att göra?

– Ungdomar har hur mycket som helst att göra idag. Enligt BRÅ så har ungdomsbrottsligheten minskat. Men detta har sitt pris; ungdomar socialiserar på ett onaturligt vis, de behöver inte närvarande jämnåriga eller vuxna för att: skratta, leka, lyssna på historier, lära sig mm. Allt detta kan ungdomar göra framför en skärm. Vi har kommit ifrån det som har varit naturligt; att dela och reflektera tillsammans med andra. Det finns ingen tillsyn och dagens ungdomar är inte lika skyddade av vuxenvärlden.

Tar föräldrarna sitt ansvar?

– De flesta föräldrar jag har mött har velat sitt barns bästa. Det är svårt för föräldrar att hinna med i dagens prestationssamhälle. Detta är ett bekymmer då barn och unga har få trygga och närvarande vuxna som kan leda en i samhället.

Vilket tips skulle du vilja ge till föräldrar idag?

– Bästa tipsen är att vara närvarande och ge dina barn tid.

Var kommer verksamheten att vara om 10 år?

– Rådande mansideal är ett stort samhällsproblem och även världsproblem, den genererar skam, självmord, våld, missbruk och ensamhet. Min dröm är att DINBROR ska finnas på skolschemat och tillgänglig för alla pojkar världen över.

Lyssna på det senaste avsnittet av Fighterpodden!