Ida Hansson: “Medelmåttigt och oambitiöst har aldrig riktigt varit min stil”

Hej Ida! Hur var ditt 2013?
– Oj, 2013 var ett bra år för mig, rent idrottsmässigt är det svårt att toppa 2011, som verkligen var ett kanonår för mig, men jag kan absolut inte klaga. Om man tittar på vad jag har presterat på pappret, så hann jag med ett EM-silver, ett VM-brons och ett brons på Abu Dhabi World Pro i BJJ. Jag tävlade mera i SW förra året än jag har gjort på länge och det resulterade i ett SM-guld, dubbla guld på VM, ett EM-silver och en inbjudan till ADCC worlds i Kina, väldigt roligt att det har gått så bra, det är ju trots allt inte SW som är mitt primära fokus.

Du är färdig läkare nu va?
– Ja, jag har precis blivit färdig med sista tentan på läkarprogrammet, avslutningsceremonin är i slutet av januari. Kanske inte så stort för mänskligheten, men slutet av en epok för mig, även om själva utbildningen “bara” tar 6 år, har jag nu läst i 8,5 år om man räknar in den tiden som jag varit ledig för att hålla på med min sport.

– I princip är det hela mitt vuxenliv det handlar om. Nu när jag precis har blivit färdig med universitetet känns det ungefär som om jag har blivit uppspolad på en strand efter en storm och jag ligger och försöker att andas samtidigt som jag försöker att ser var jag är någonstans. Nästa steg nu kommer att vara att ta mig igenom AT-tjänsten och efter det kan jag påbörja min specialisering.

– Jag har inte riktigt bestämt vad det vill bli, men jag har kikat lite på kirurgin, tror att det skulle passa mig, jag tycker om att göra praktiska saker och jag har aldrig riktigt trivts vid ett skrivbord för många timmar i rad. Jag har inget speciellt mål inom läkaryrket, än ska nog tilläggas, känner jag mig själv rätt, så kommer det nog. Medelmåttigt och oambitiöst har aldrig riktigt varit min stil.;)

Du och jujutsustjärnan Sara Widgren blev inbjudna till Idrottsgalan och läger på Bosön. Hur var det och vad är bakgrunden till det?

– Både jag och Sara hade sökt och fått Elitidrottsstipendiet, ett samarbete mellan RF och Svenska spel som delas ut till elitidrottare på landslagsnivå som studerar på minst halvfart på universitet eller högskola. För att ta emot stipendiet var vi inbjudna till Idrottsgalan och ett tillhörande läger med föreläsningar m.m. på Bosön.

– Att få vara med på Idrottsgalan är verkligen en once in a lifetime-experience, hur häftigt som helst. Att få vara med som första kvinnliga kampsportare är självklart extra roligt, inte bara för att det var vi, men också för att det visar att kampsport blir mera och mera mainstream och accepterat som de idrotter som det faktiskt är. Väldigt roligt inte bara för oss, men även de kampsportare som kommer efter oss. Ett stort steg i rätt riktning som jag ser det.

 

 

European Open i BJJ äger rum om två veckor i Portugal. Hur känns formen? Du var på landslagsläger nyligen, hur var det?
– Formen känns okay tycker jag, jag åkte på en infektion över julen och har brottats lite med den nu de sista veckorna, men det börjar kännas bättre igen. Landslagslägret var bra, som vanligt lite tunt med tjejer i medio och upp, men det är ju precis som det brukar vara, jag hoppas att det kommer att ändras snart. Men det blev mycket bra sparring och trevlig stämning i alla fall.

Hur förbereder du dig och hur är dina förväntningar på mästerskapet? Det gapar tomt i din viktklass än så länge, en vanlig syn för dig. Dina utmanare tycks undvika dig ibland, känns det märkligt?

Ja, än så länge är det väldigt tomt i min viktklass, tyvärr även det inte helt ovanligt. Det är verkligen jättetråkigt, det kan vara svårt att hålla motivationen att träna hårt och äta rätt när jag inte ens vet om jag kommer att få en motståndare i min viktklass. Det är ju fortfarande lite tid kvar att anmäla sig i, så jag håller tummarna för att det kommer någon mera. Jag kommer att göra de sista förberedelserna i min klubb, artesuave.dk här i Danmark, tillsammans med resten av gänget, bland annat Janni Larsson och Shanti Abelha, så träningen kunde inte vara bättre.

Du är en av Sveriges absolut främsta kampsportare genom tiderna och Sveriges första kvinnliga svartbälte i BJJ. Känner du av jantelag eller gläds folk mest med dig?

– Tack så mycket! Jag brukar inte tänka så mycket på det, jag bara tränar och försöker att bli bättre hela tiden. Jag tror inte att det är nyttigt att gå runt och tänka på hur fantastisk man är hela tiden, det är ingen som vill vara i närheten av dig efter ett tag och framför allt vill jag inte vara i närheten av mig själv om det skulle bli så. Och jag känner mig ungefär lika bra som de andra, jag har väldigt duktiga träningskamrater, så sparringen är ofta väldigt jämn.

– Jag har inte upplevt så mycket jantelag, speciellt inte i Sverige, det jag upplever är att de flesta gläds över att det går bra för mig. Det är det jag upplever, men sen vet jag ju inte vad som sägs när jag inte är i rummet, men jag tycker att vi är bra på att hjälpa varandra. Bland det största jag har upplevt är när det har kommit fram någon till mig och sagt att de har haft mig som förebild och att de vill bli lika bra som jag. WOW verkligen, det är hur stort som helst! Om jag kan inspirera bara en liten tjej till att våga satsa på kamsporten och våga tro på att hon kan bli hur bra som helst, så har hela min karriär varit värt det, vi behöver flera tjejer som verkligen vågar satsa på mattan. Och vi behöver hjälpa varandra med det.

Hur ser ditt 2014 ut? Du flyttar hem till Jönköping, hur känns det efter alla år?

– Ja, jag kommer att flytta hem till Jönköping och börja jobba i slutet av februari och det är väl med lite blandade känslor. Jag ser fram emot att flytta tillbaka till mina vänner och familj, men samtidigt känns det väldigt tråkigt att lämna min klubb och de vänner jag har där, de betyder otroligt mycket för mig, utan dem hade jag varken varit den människa jag är i dag eller haft alla de framgångar som jag har haft. De har format mig för livet.

Kommer det bli jobbigt att lämna Arte Suave? Vad kommer du sakna mest med Danmark och vad har du saknat mest från Sverige när du bott i Köpenhamn?
– Det är människorna här jag kommer att sakna allra mest, eller egentligen bara, Danmark som land är jag inte så förtjust i, men jag har fantastiska vänner. Jag kan inte nämna alla, men mina träningspartner och goda väninnor Shanti Abelha, Janni Larsson och Camilla Hansen känns jättejobbigt att lämna. Mina tränare Shimon Mochizuki och också Joachim Christensen. Det jag har saknat med Sverige är även det mina vänner och min familj, och det är något visst med hemma, där man kommer ifrån, där man vet hur allt fungerar och känner sig trygg.

Har du planerat någon resa i år, andra tävlingar etc?
– Det nästa på programmet för mig är EM nu i januari och efter det hoppas jag att kunna åka till Abu Dhabi och tävla i påskhelgen, jag har kvalat och jag hoppas verkligen att jag kan få ledigt från jobbet för att vara med och tävla. Efter det får jag se, inget riktigt bestämt än, men jag kommer nog att hitta på något Det ser jag som en jättestor ära att ha blivit inbjuden att instruera på MMA Academys BJJ-läger i sommar ( http://mmaacademy.se/bjj-camp/). Jag kommer att instruera tillsammans med några av dem som jag ser upp till inom sporten, bland annat Rodolfo Vieira, ett av de absoluta toppnamnen, verkligen roligt. Det är verkligen en möjlighet för mig att visa min BJJ och hur jag ser på träning, jag ser fram emot det, och jag tror att de som kommer ser fram emot det lika mycket som jag.

Några övriga önskningar inför året?

– Att hålla mig skadefri och kunna träna så mycket som det bara går, det är väl samma som alla elitidrottare önskar sig?

 

Lyssna på det senaste avsnittet av Fighterpodden!