Aldrig har vi fått uppleva en så stor kväll inom svensk MMA, med den näst största UFC-galan i historien på vår egen bakgård i Tele2 Arena. Men samtidigt som sporten växer till proportioner vi aldrig skulle vågat hoppas på för fem år sedan så är det just nu en tuff tid för de svenska utövarna och fansen.
Stämningen i Tele2 Arena natten mot söndag var stundtals fantastisk, det går inte att beskriva på annat sätt. Fans från 44 olika länder hade samlats för att bevittna den största galan någonsin i Europa, och den officiella publiksiffran slutade på hela 30 000 åskådare. Men inte ens med det enorma stödet från hemmapubliken lyckades svenskhoppen Nico Musoke, Akira Corassani och Alexander Gustafsson leva upp till de skyhöga förväntningarna, och galan blev en sorgsen fortsättning på den svårmodiga kvällen i Globen i oktober föregående år.
Underkortet bjöd på flera bra matcher, där bland annat finnen Makwan Amirkhani kammade hem publikens hjärta med sin storartade åttasekundersseger över Andy Ogle, men den spända förväntningen som låg i luften skulle för den patriotiska svenska publikens del snart övergå i helt andra känslor. Ingen såg det komma, jag tror inte ens de värsta pessimisterna faktiskt hade väntat sig det här.
Nico Musoke gick tre hårda ronder mot Albert Tumenov som metodiskt kontrade Nicos spel och gjorde svensken allt mer tung och långsam i takt med att pricksäkra slag landade på Nicos ansikte. Efter den blodiga förlusten fanns det dock fortfarande hopp inom publiken, och den nästkommande matchen mellan Akira Corassani och Sam Sicilia hade verkligen chansen att rädda stämningen. Men i stället fick vi se en repris av Akiras match mot Max Holloway i oktober, och ytterligare en svensk låga släcktes. Ännu brann ett ljus, men den oroliga stämningen blev påtaglig.
När arenan släcktes ned och Alex kom in var ljudet från publiken öronbedövande – nu skulle äntligen hemmasonen och kvällens huvudperson få ta plats i buren och säkra sin plats som titelutmanare. Men som Alexander själv sade på presskonferensen efteråt, den drömmen är över för nu. Anthony ”Rumble” Johnson hörde hur Alexanders coacher ropade ”front push kick”, och blixtsnabbt reagerade han och gick in för att avsluta matchen, och efter den sänkande överhandshögern hade Alex aldrig chansen att återfå kontrollen, och domaren bröt matchen 2:15 in i första ronden. Och 30 000 fans tystnade helt tvärt. Händer det här verkligen?
Alexander var i tårar, och många med honom. Inte ens hans motståndare Anthony Johnson kunde fullt ut hänge sig åt glädjen i hans vinst – han var ledsen över att Alex och publiken sörjde. Det är ett hårt nederlag för Alex och för svensk MMA, men i en sport där marginalerna är små och riskerna stora så kommer sådant här att hända. Gustafsson bär fortfarande med sig allt stöd hemifrån, och jag känner mig trygg i att de svenska fansen kommer att fortsätta backa upp Alex och de andra svenskarna som slåss i UFC. För alla har upp- och nedgångar i sin karriär, just nu känns det tungt, men det kommer att gå över och vända.
De svenska fansen har i natt visat en oerhörd hängivenhet till sporten och till utövarna, att 30 000 människor samlas mitt i natten för att stötta och heja säger ganska mycket om att MMA har rotat sig rejält hos svenska folket. Och några enskilda förluster, hur tunga de än känns, kommer inte att döda det.
Lyssna på det senaste avsnittet av Fighterpodden!
Kommentarer