Två kampsportskarriärer i full blom och två atleter som hyser en villkorslös kärlek för sporten de utövar. Deras historier fram till den punkt då de började kalla sig för proffs, inom MMA, skiljer sig ganska kraftigt från varandra. Fighter Magazine träffade UFC-signade Niklas Bäckström och Ilir Latifi.
Den första av de två heter Niklas Bäckström. Han fostrades i det nordliga Luleå där kärleken till MMA stegvis växte sig starkare än kärleken till hockeyn. Det var nämligen hockey Niklas först planerade att bli proffs inom.
– Jag ville bli hockeyproffs, tidigt, men egentligen lockade kampsporten mer. Jag gillar kampen. Att kämpa man mot man. Det har jag alltid gjort, berättar Niklas.
I pojkrummet hemma i Luleå började den tioåriga Niklas att träna olika kampmoment tillsammans med sina äldre bröder. Eftersom de var sex och nio år äldre innebar det sällan att brödernas sammandrabbningar slutade till Niklas fördel.
– Vi lärde vi oss bland annat kimura från instruktionsvideor på internet och provade på varandra. Eftersom mina bröder var ganska mycket äldre än mig så spöade de mig rätt mycket. Jag ville börja boxas, men var för liten, så när det öppnades en MMA-klubb i stan när jag var 15 började jag direkt, berättar Niklas och ler.
Den andra sonen kommer från Sveriges sydligare breddgrader – Malmö och Rosengård. Ilir Latifi började med grekisk-romersk brottning vid sex års ålder och fastnade direkt.
Men varför?
– Det var gemenskapen. Det är samma gemenskap som genomsyrar all kampsport. Även fast brottningen var en individuell idrott så tränade alla ihop, alla var ödmjuka och man reste runt i Sverige och tävlade. Det var ett sätt att komma ut från Malmö och se Sverige och världen. Sen när allt det här med grappling och MMA började så var det som en ny öppning att kunna utvecklas och skapa ett liv på något man hade gjort hela sitt liv. Det var min väg in, berättar Ilir.
Brottningslokalen låg bara ett stenkast från Ilirs hem. Han har gått den sträckan, mellan ytterdörr och träningslokal, tusentals gånger. I Rosengård tränade man antingen boxning, fotboll eller brottning. Tillgängligheten och gemenskapen gjorde att Ilir fortsatte och det räckte hela vägen till landslaget.
Idag ser det annorlunda ut. Både Ilir och Niklas kampsportsgren har växt – åt alla håll – och landat i den breda och tekniskt krävande sport som vi idag kallar för mixed martial arts. Den komplexa sporten som de båda slagit sig in i kräver omfattande träning och deras olika bakgrunder gör att de tvingats fokusera på olika saker.
– Från hockeyn lärde jag mig hårt arbete, säger Niklas och fortsätter:
– Jag tyckte alltid om att vara bäst och har aldrig tvekat för nya utmaningar. Jag har alltid vetat vad som krävs för att komma dit jag är idag. Det alltid funnits en elitkultur inom min familj som har hjälpt mig mycket mentalt.
MMA är ett gediget hantverk. Tekniken, fysen, styrkan – allt ska sammankopplas, synkas, kombineras. Lite som en avancerad IKEA-möbel utan något givet instruktionsblad, då alla utövares resor ser olika ut. Men det finns en gemensam nämnare: Det kommer krävas massor av hårt arbete. Massor.
När Ilir berättar om tiden innan grapplingen, innan MMA:n, innan UFC-matchen mot Gegard Mousasi där han lyckades tappa ett imponerande antal kilo för att kunna ställa upp, så är det allt annat än glamoröst.
– Du tävlar varje helg, du bantar nästan varje helg inför matcher, du tjänar inga pengar på det. Många har två till tre olika jobb och ska försörja familj och barn samtidigt. Hela livsstilen är tuff, så de bra förutsättningarna du får, de tar du reda på. Grunden man får inom brottningen, alla erfarenheter, att man tävlar så mycket, tvingas förbereda sig fysiskt och mentalt, det är det få idrottsmän som får, som genomgår samma fysiska förberedelser. Du lär dig att bli superman.
Ilir skrattar. Under samtalet sitter vi i buren, alla tre. Den omtalade, omdebatterade och omdebatterade buren. Buren som sägs vara farlig för våra barn, för vårt samhälle. Buren som föder och fostrar vildar och som bäddar för framtida hjärnskador. På Allstar Training Center har buren sex kanter och varje hörn är vadderat, omsluten av svart galler, med en blå, mjuk matta.
Rummet är ljust och ser ut som vilken träningslokal som helst. Här möts de flera gånger om dagen, Ilir och Niklas. Två hårt arbetande idrottsmän som strävar emot ett och samma mål, trots att de kommer ifrån olika bakgrunder, olika discipliner, olika delar av Sverige – men med samma passion för sporten. Samma värme, samma gemenskap.
Det märks att det inte är första gången som Ilir och Niklas får svara på frågor om sitt annorlunda arbete, som professionella utövare inom MMA.
– ”Är du arg?”, ”Slogs du när du var liten?”, ”Hur känns det att gå in därinne?”, ”Hur känns det att vinna?”, ”Hur känns det att förlora?”. Det är vanligtvis det folk undrar. Ibland känns det som att man hela tiden, i sina svar, måste påminna folk om att en människa handling eller attityd inte behöver stå för en hel grupp. Vi har alla möjliga människor som tränar, precis som du har i andra idrotter, berättar Ilir.
– Är man proffs så är det sporten som är ens ultimata mål. Folk märker ganska snabbt att man inte är en kriminell person som går runt och slår ner folk på stan. Det vi gör är att vi kör MMA. Mycket. Varje dag. Det är vårt jobb och jag tycker att det är det bästa som finns. Träningen är toppklass och jag älskar utmaningen som kommer med sporten, avslutar Niklas.
FAKTA – ILIR LATIFI
Årgång: 1982 år Född och uppvuxen: Malmö Kampsportsbakgrund: Brottning Fightrecord MMA: 9 vinster, 4 förluster Det lilla extra: Bantade 13 kilo på tre dagar för att möta Gerard Mousasi den 6 april 2013
FAKTA – NIKLAS BÄCKSTRÖM
Årgång: 1989 Född och uppvuxen: Luleå Längd/vikt: 184 cm/65 kilo
Fightrecord MMA: 8 vinster, 1 förlust Det lilla extra: Fick utmärkelsen Performance of the night i sin UFC-debut den 31 maj 2014
Kommentarer