Sagan om Jennie Brolin, 40-åriga småbarnsmamman från Uppsala, är en bestseller. En kioskvältare. Hon var ett stort och aktat jujutsunamn – i början av millenniet. För några år sedan övertalade förbundskapten Michael Kuntz henne om en sensationell landslagscomeback, och inte många förutom Kuntz och Brolin kunde ana denna utveckling.
Jag hade förmånen att få uppleva VM i jujutsu ifjol i Paris. Då stiftade jag bekantskap med denna Jennie Brolin för första gången. Jag minns att jag blev hänförd av hennes varma personlighet och hennes uppriktiga ärlighet i tonaliteten: hon skulle göra mästerskapscomeback i samma arena, på samma matta som hon avslutade landslagskarriären på en gång i tiden, då med ett VM-silver.
I Paris ville Brolin sluta en cirkel, men inte trodde jag att hon faktiskt skulle kunna hota de allra bästa. Inte efter en sådan lång frånvaro från rampljuset.
Det sa ”pang”, ”tjoff”. Och sedan hade Brolin vunnit den första VM-matchen. Det sade ”pang” och ”tjoff” några gånger till och utan att vi förstod vad som var i görningen var hon framme i en uppseendeväckande bronsmatch. Som hon givetvis vann.
Där och då trodde jag att comebacken skulle vara högst sporadisk, cirkeln var ju liksom sluten. Och hur ungdomlig Jennie än är i blick och kropp har åldern ändå stigit över de flestas gräns. För ett bra tag sedan.
Men så meddelade förbundskaptenen Kuntz truppen till årets EM, och där fanns igen Jennie Brolins namn. Rykten gjorde gällande att Brolin var i sanslöst gott slag inför EM dessutom, och att hon siktade så högt det går.
Hon klev in i mästerskapet på det sätt vi vant oss vid numera, några nya ”pang” och ”tjoff” och vips hade Uppsalaunikumet vunnit två av två matcher och var framme i semifinal, mot fransyskan Eva Bissen (som vann deras VM-semifinalmöte i Paris).
Brolin visade upp en jujutsu bättre än någonsin tidigare och fick direkt den franska världsstjärnans självtro att vackla. Med sina veritabla målsökartekniker skaffade sig Brolin ett drömläge för final, som hon inte släppte. Europa var chockat. Fransyskan var EM:s stora stjärna på förhand i viktklassen.
Finalen mot den ryska stjärnan Paderina hann knappt börja förrän Brolin hade ett taktfast grepp om både ryskan och EM-guldet. Och med ett rutinerat rörelsemönster, som andades djup kunskap, lyckades Brolin skriva ännu ett otroligt kapitel i hennes sanslösa jujutsu-historia.
Jag undrar bara hur många nya kapitel det verkligen kan skrivas. För det är sannerligen så som Tomas Andersson Wij sjunger: ”Hon går genom rummet till det ljus som hon tänt.”
Med historien som underlag självutnämner jag därför en 40-årig jujutsukämpe till vårens och sommarens kampsportare.
Lyssna på det senaste avsnittet av Fighterpodden!
Kommentarer