Vokabulär inom ett specifikt avgränsat område har ofta olika nivåer. Det finns helt enkelt vissa områden där orden för något, på ett ytligt plan, är etablerat men där facktermerna är desto fler.
Läkarna har sitt “språk”, Bilmekanikerna sitt och politikern sitt. Alla olika yrken och områden har blivit tvingade att skapa mer och mer ord för saker och ting. Ord som i andra sammanhang inte kanske alltid är helt självklart vad det betyder.
Traditionell kampsport har i mångt och mycket valt att behålla exempelvis japanska ord för lås, kast, sparkar och så vidare, men även ord för själva träningslokalen, mattorna, dräkterna och listan kan göras lång. Somliga ord är allmängods och andra är mer allmängods för andra kampsportskunniga.
I och med boxning och brottning kom det termer som även allmänheten (fans) snappade upp och i och med att de lärde sig de rätta orden på tekniker desto mer förståelse fick de också. Kommentatorer är viktiga här och har varit det sedan sport började kommenteras. En bra kommentator, som exempelvis UFC:s Joe Rogan, har utan tvekan bidragit till att MMA växt så mycket som det har. Han har nämligen lärt upp många! Delvis har han lärt fans lite “allmänkunskap” angående MMA men också namn på saker och ting. En kommentator ska givetvis kunna fackspråket men också kunna förmedla det. Ibland blir det så att kommentatorer mest i allmänhet kommenterar vad som sker och inte försöker bryta ner skeenden och vara de som är mer insatta än alla andra. En bra kommentator tycker jag också gärna ska göra sin läxa väl så att den känner till något om de som tävlar och annat kring matchen. Numera kommer en hel del undan rätt enkelt och det är något som jag tycker är väldigt synd. Jag hävdar inte att jag är världens bästa kommentator själv, men jag kommer aldrig ställa upp på ett kommentatorsjobb oförberedd och främst recitera matchstatistik.
När jag började skriva om MMA på svenska så stod jag inför en väldig utmaning när det kom till just orden på saker och ting. Jag började sätta mig ner och översätta. Vad fungerade att säga på svenska och vad fungerade inte? Jag minns det som igår när jag bestämde mig för att Unanimous Decision skulle kallas Enhälligt domslut på svenska. Innan dess sa alla “Unanimous Decision” vilket jag tyckte var rysligt fullt i en svensk text. Unanimous betyder ju bland annat enhällig på svenska så det är egentligen en ren översättning, men det hände inte att någon sa eller skrev det på svenska.
Alla gånger efter det (vilket är en handfull) då jag varit den som spridit eller kommit på en svensk variant av ett engelskt eller exempelvis japanskt ord så har jag inte helt sonika bara hittat på utan jag har översatt konkret och vänt mig till översättare för hjälp. Av någon anledning råkar jag ha flertalet barndomsvänner som idag jobbar med översättning av olika slag. Det underlättar. De har fått höra flera av mina sämre förslag.
Det finns riktigt dåliga svensk ord som helt och hållet är missvisande. Ett sådant är “Matchmäklare”. Det är idag främst MMAnytt som använder sig av det ordet, men det är helt enkelt riktigt fult. Ordet antyder nämligen någonting helt annat än det betyder. Matchmäklare är deras ord för Matchmaker. Men samtidigt, om möjligt till deras försvar, är just ett ord som Matchmaker riktigt svåröversatt. Matchmakare låter inte helt 100 det heller. I sådana fall tycker jag det gott och väl kan användas ett engelskt ord. När jag skrev min bok satt jag och min korrekturläsare och redaktör och diskuterade ord som matchmaker vilket är klurigt.
När ett ord förklarar sig självt är det ofta bra i sportsliga sammanhang. Ett exempel inom kampsport är poängdomare och ringdomare. Dessa två olika typer av domare är rätt lätta att förstå vad deras uppgifter är.
Att ha en språklig stringens är viktigt för en sport. Det kan röra sig om HEMA, MMA, Thaiboxning, BJJ eller egentligen vilken kampsport som helst. En högerkrok förklarar sig självt men vad är en Kimura? Nu vet de flesta som tittat på kampsport vad en Kimura är för något men detta vridande armlås har ett japanskt namn: Gyaku ude-garami. Somliga säger bara Ude-Garami.
Jag stötte på många språkliga problem när jag skrev min bok som sagt och länge lekte jag med tanken på en stor ordlista. Ordlistan som kom med i boken blev nedbantad dock för att den delen inte skulle bli för stor. I den tog jag upp ord som GnP, Guard, ADCC, halvguard, NHB, RSC, RnC, Sambo, SMMAF med mera. Jag valde bort att ta upp alla tekniker då det helt enkelt hade blivit för mycket.
Förkortningar är bra då det kan bli lite jobbigt att säga exempelvis SAMooborona Bez Oruzhiya. Det är lättare att kalla det Sambo.
Orden är viktiga och det är också viktigt att vi tillgängliggör lingot så att folk får större förståelse.
När det gäller spetsmedia, framförallt, så tycker jag att vi bör leda vägen och i alla sammanhang förmedla och fördjupa läsarna och lyssnarnas förståelse och intryck. Det finns många kunniga som inte kanske känner att de behöver lära sig så mycket, men är det något jag lärt mig så är det att fullärd blir bara… öh, ingen!
Låt oss nu vårda språket, vårda kunnigheten om kampsporterna när vi i olika sammanhang får chansen att nå ut.
Någon sa:
“Magins hemlighet är ord”.
Lyssna på det senaste avsnittet av Fighterpodden!
Kommentarer