Vi vet inte om du sett det, men vi vet att du ska. Rallarsving alltså, TV-serien. Det är svensk kampsportshistoria och programmet har format synen på våra sporter för evigt. Rallarsving är ett tidsdokument, en isbrytare, en vägvisare och ett unikum. Och du kommer lära dig allt om det du inte fick se här och nu.
Det är tio år sedan som Musse Hasselvall och Andreas Halldén på riktigt kablade in kampsporten i svenska vardagsrum. Programmet hette Rallarsving och gick på ZTV, en kanal som med knappa resurser dök upp i rutan 1992 för att år 2010 stänga ner helt. Här fick Musse och Andreas under tjugo avsnitt resa runt jorden för att testa olika kampsporter – träna, hänga, testa lokala specialiteter och träffa ungdomsidoler. Och det hela var lika konstigt som självklart.
När programmets första säsong spelades in, år 2005, var fördomarna kring kampsport klart starkare än idag. Detta lyckades den kramgoa duon ändra på. Andreas, en modeintresserad svärmorsdröm, och Musse, ett slags hyperaktivt penntroll, var och är på många sätt långt från den stereotypa kampsportaren.
Fast stereotypen, vad innebär den egentligen? En kille som Remy Bonjasky kanske, som Musse och Andreas träffade i premiäravsnittet i Holland. Där handlade det om thaiboxning och den 1,92 cm långa med (då) 104 kilo muskler visade upp ett leende från öra till öra, var före detta modell och bankman och samtidigt innehavare av två K-1 World Championtitlar. Bonjasky fortsatte att skörda framgångar efter mötet med Rallarsving och plockade hem ytterligare en K-1 World Grand Prix år 2008. I sin sista match, innan han valde att lägga proffskarriären på hyllan 2014, besegrande han legenden Mirko ”Cro-cop” Filipovic.
Utöver framgångarna inom kickboxning har Bonjasky erhållit två hedersmedaljer: en för sina framgångar och en från Amsterdams polisdepartement för att ha ingripit mot två rånare. Men störst av allt var kanske att han fick bevittna Musses vånda när han för första gången förlorade på reaktionstestet – i varje avsnitt bar killarna nämligen med sig ett reaktionstest à la Galne Gunnar eller Buttericks, som gav förloraren en skön elektrisk stöt. I Holland fick tittarna även bevittna den första av många hotellbrottningar samt även en holländsk massös konstiga prioriteringar om vad som är värt att skyla med en handduk framför TV-kameror – röööhöv eller rygg?
Många möten blev det – allt från levande legender till kärleksfulla japanska affärsmän. Ett av de mer färgstarka kom i USA med Bas Rutten, mästare av leverslaget och galna historier. Efter att ha undvikt att bli motorsågsmassakrerade av landets (enligt Musse) läskigaste taxichaufför, träffade de The King of Pancrase. Några minuter senare rider Musse på hans rygg och smiskar honom på stjärten när de springer över motorvägen. En blixtsnabb kamratskap. Den lätta stämningen höll i sig och första mötet med legenden Randy Couture blev ett hjärtligt stryptag.
Bas Rutten har efter sin karriär som professionell fighter varit lite av en mångsysslare. Han har haft ett finger med i tv-spelsvärlden, agerat tränare och dyker även upp som expertkommentator i MMA-sammanhang. Även Randy Couture har gjort skådespelarkarriär och ses i bland annat The Expendables. Bägge har sin givna plats i UFC Hall of Fame. Förutom sparring med två av fightingvärldens då största namn hann Musse och Andreas bli polisanmälda av en arg fransyska på hotellet, fixa naglarna och brottas tills Andreas blev ”alldeles hård”.
Även om stämningen var skön och inbjudande under största delen av de två säsongerna av programmet fanns det några undantag. När duon begav sig till Frankrike, till exempel, för att testa på savate och fäktning, blev de påminda om att det inte alltid är öppna dörrar som gäller. De besökte fäktarbröderna Jeannet i Paris hoppades de på att få testa på sporten, men icke. Fäktning i Frankrike var inget man får testa på tydligen, definitivt inte när bröderna tränade inför VM. Musse och Andreas gav sig inte, de begav sig till nästa klubb med hopp om att få prova, en inte heller där var det populärt med nybörjare. Efter många om och men, ett par franska suckar och lite stress, så löste det sig till slut. För vad gör man när man inte får testa? Man sätter upp en musketörscen på en valfri bro i Paris, så klart.
Mottagandet i Paris var dock inte bara snäsigt. Savateutövaren och tillika fotomodellen Jeremy Decherchy och hans tränare Jérôme Huon var mycket varmare. De bjöd på trappintervaller, snygga spandexoveraller och, samtidigt, lite för hård sparring. Ordningen var återställd.
Ett annat avsnitt som också rubbade stämningen lite, fast på ett annat sätt, var när duon tog sig till Filippinerna. Det är inte den odrägliga 100-kilossäcken gjord av stock och spik – The Mother of All Kasslers, som åsyftas. Utan när Musse och Andreas fick prova stick- och knifefighting med Alvin Aguilar och Dr. Sixto Carlos. När det var genomgång av knife-fighting, blev det lite för mycket. Hur man på bästa sätt hugger någon med en kniv är inget man vill lära ut i tv.
Men verkligheten i Manila innebar att Alvin och Sixto hade en annan syn på sin fighting än vad Musse och Andreas var vana vid. 31-åriga Alvins ärr talade sitt tydliga språk: skjuten tre gånger med en M-16, knivhuggen och misshandlad. Detta var inte en kampsport för att bli fit för stranden eller för att ta poäng, det handlade om att överleva.
Samtidigt som detta är det mest seriösa och tankeväckande programmet, så är det kanske också det hjärtligaste. Alvin, Sixto och resten av utövarna tog till sig duon med öppna armar och kärlek – trots det bakomliggande allvaret. Stickfighting verkade också påverka Musse och Andras lite extra. Det pumpande adrenalinet, den potentiella smärtan av en pinne över armen och det faktum att ”man bara kör” fick igång de två musketörerna. Säga vad man vill om stick- och knifefighting, men det går inte att applicera ett lands verklighet på en annan.
Att plocka gobitar ur Rallarsving är snudd på omöjligt. Har du inte sett programmet – gör det nu! Och har du redan sett det så titta igen. För trots att programmet har tio år på nacken så håller det fortfarande. Mycket har hänt på tio år, men mycket har också stått still.
En tjej som Ilonka ”Killer Queen” Elmont (sjufaldig världsmästare i K-1), är fortfarande bara ”duktig för att vara tjej”. Förbud mot kampsporter diskuteras fortfarande på högsta instans och något av det mer patetiska fightingvärlden har att erbjuda – ring-girls – trippar fortfarande omkring i rondpauserna.
Rallarsving är fortfarande fantastisk underhållning. Som när duon sups under bordet i Kazakstan eller när brottogrammet åker på en blåsning av Martin Lidberg: Ställ dig i parterr din lilla skit! Och brottogrammet är en story för sig – att inte den lille gynnaren kom hela vägen till Hollywood är ett mysterium.
FAKTA – RALLARSVING
Vad? Kampsportsmagasin som reste runt jorden för att testa kampsporter under 2005 och 2006. Två säsonger med 10 avsnitt vardera som sändes på ZTV. Detta med följande programledare:
Andreas Halldén: Designer och programledare med judo, taekwondo och kickboxning som intressen innan det blev tio år inom thaiboxningen.
Musse Hasselvall: Började med kampsport när han var tio år gammal och har bland annat ett VM-brons i jujutsu. Sadlade senare om till shooto och har tävlat på många stora galor. Är även regissör och skådespelare.
VAR OCH VAD:
Sverige: Thaiboxning, ”härkamp”, kung Fu, taido. Nederländerna: Thaiboxning, K-1. USA: MMA och självförsvar Japan: Shooto, kendo, shorinjikempo Island: Glima, judo Finland: Grappling Thailand: Thaiboxning Kazakstan: Brottning Frankrike: Savate, fäktning Brasilien: Brasiliansk jujutsu, capoeira Tunisien: Boxning Norge: Jeet Kune Do Filippinerna: Stick- och knifefighting, yaw yan
FAKTA – BROTTOGRAMMET
Brottogrammet bor i en garderob och är alltid redo för match. När Andreas iklädd kostym hämtar upp Brottogrammet och placerar honom framme på flaket på sin cykel är det dags. Brottogrammet har till och med sin egen låt:
”Är du lång eller kort eller helt bak och fram, det spelar ingen roll du kan alltid skicka ett Brottogram.
Till en gullig kille eller till en söt madame, ett litet flott Brottogram”.
Den enda som inte tagit emot sitt Brottogram är politikern Bosse Ringholm, som för övrigt inte alls var förtjust i kampsport.
[Den här artikeln har även publicerats i Fighter Magazine nummer 2-2016 som du kan läsa via Ztory och Readly]
Lyssna på det senaste avsnittet av Fighterpodden!
Kommentarer