UFC’s fyra galor i Sverige är en av frukterna av ett gediget arbete av ett antal personer. De som trott på MMA, de som byggt regelverk och förbund från grunden. Detta är storyn som ligger till grund för svensk MMA as we know it.
Under 2000-talets början växte MMA till sig i stora delar av världen och en växande skara svenskar laddade ner PRIDE- och UFC-galorna på nätet. Svenska fighters tävlade i finska Finnfight och i Sverige dröjde det till fjärde april 2004 innan den första MMA-galan (EVT 2) hölls, även om andra mindre Shootfightinggalor redan arrangerats. Galan lanserades inte som ”MMA”, men det var egentligen ingen skillnad. Det rörde sig om organisationen European Vale Tudo (EVT) som hållit sin första gala i Danmark och som arrangerade sin andra i Solnahallen. Solnahallen var en naturlig plats för en kampsportsgala, då det under flera år arrangerats kamp-
sportstävlingar av olika slag där.
Flera svenskar hade deltagit i utländska MMA-galor, och även de tidiga svenska Shootfightinggalorna som skiljer sig från Shootfighting idag regelmässigt, men den andra EVT-galan blev den första riktiga svenska MMA-galan. Joar Palm blev därmed först i Sverige med att gå en MMA-match, även om det dröjde ett antal år innan Sveriges första gala hölls som faktiskt också kallade sig MMA-gala.
Efter EVT 2, som gick av stapeln 4 april 2004, skrev en del svenska tidningar om galan och det skulle de göra om alla de kommande EVT-galorna i Sverige likväl. I regel skrevs det att allting var tillåtet i European Vale Tudo, vilket förstås inte var sant. Aftonbladet intervjuade August Wallén i egenskap av ”en av arrangörerna för EVT” och August förklarade:
– Sådant här framställs alltid som farligt, men jämför man med annan professionell idrott som boxning, amerikansk fotboll eller NHL är detta ingenting.
Utövaren Johan Antonsson var smått profetisk när han sa följande till Aftonbladet i samma artikel:
– Ge det några år bara, så ska du få se.
Samma dag som Aftonbladet publicerade sin artikel och intervju så skrev Lars Johansson en fullständigt felaktig artikel om EVT i Expressen, där han kallade galan en ”dödsgala”, och även SvD skrev en till stor del, rent faktamässigt, felaktig artikel. EVT fortsatte hålla galor och den sjunde galan som kallades Rebels hölls i oktober 2006.
Vid den tidpunkten hade svensk MMA börjat närma sig PR-kriget som amerikansk MMA upplevde på 90-talet. Så fort en gala hölls så fanns det någon som antingen uttryckte sig nedlåtande – eller rent av helt felaktigt – mot sporten. EVT höll även sin sjunde och sista gala i Solnahallen.
Resultatet blev att en myndighet tillsattes för att reglera all kampsport i Sverige. Sammanslutning kring Svenska MMA Förbundet gjorde att det förbundet kunde skapas 27 mars 2007. August Wallén blev den första ordförande och hans kollega Jesper Gunnarsson blev sekreterare.
George Sallfeldt valdes som expert i Kampsportsdelegationen och Michael Sjölin tog inget uppdrag till en börja med.
Först blev det ett ettårigt tillstånd för MMA och då det sköttes bra fick Svenska MMA Förbundet ett treårigt tillstånd. I mitten av det treåriga tillståndet så lyckades August, som då satt med i SB&K:s förbundsstyrelse få bort knockoutregeln och fick med Svenska thaiboxningsförbundet och även Svenska MMA förbundet.
Därmed kom MMA in i RF och det innebar att ett ”tillsvidaretillstånd” kunde utfärdas för MMA. När då Svensk proffs-MMA var godkänt så sökte styrelsen för SMMAF för amatörregler.
Om man kan godkänna professionell MMA så finns det få skäl att inte godkänna Amatör-MMA. När det då var klart så sökte August Wallén och styrelsen för internationella MMA-regler (motsvarande Unified Rules) och när det var igenom så avgick August Wallén som ordförande.
In klev då istället, 2011, George Sallfeldt som ordförande och Michael Sjölin gick in och ersatte George i Kampsportsdelegationen. August höll kvar sitt uppdrag i SB & K och började skissa på andra utmaningar samtidigt som han också började avgå från olika styrelser. August blev senare den första ordförande för Internationella MMA Förbundet (IMMAF) som skapades på svenskt initiativ. George blev ledamot i IMMAF.
Kampsportsfaktatrion lyckades med andra ord att genomföra en stor förändring inom svensk idrott och deras gärning är givetvis historisk samt hur man än väljer att se på den, imponerande. Deras metod och ”bygge” var något de valde att hålla hemligt stora delar av fram till och med min bok. Tanken fanns från trions sida att antagligen komma ut med en egen bok om detta, men när de fick höra om min så kontaktades jag och jag fick en unik tillgång till precis allt material som fanns.
Många av de förslag till ändringar som Kampsportsfakta lyfte fram antogs och det viktiga blev sedan att arbeta för att regler kring poängsättning och regler kring en tävling skulle ske internt i respektive förbund. Sedan Svenska MMA Förbundet har fått sina tillstånd har Kampsportsdelegationen inte haft några invändningar mot förbundet utan ser det snarare som ett föredöme.
Det har lyfts enstaka förslag till förändringar (bland annat 2010) i lagen, men dessa avslog idrottsminister Lena Adelsohn Liljeroth och ansåg onödiga.
Svenska MMA Förbundet arbetade successivt med en ”säkerhetstrappa” vilket blev själva grunden för verksamheten. Säkerhetstrappan innebär att vem som helst inte kan tävla som proffs utan att det krävs tidigare erfarenhet steg för steg för att närma sig proffsnivån. Det poängteras också glasklart när säkerhetstrappan presenteras att den stora majoriteten utövare aldrig kommer börja tävla i MMA och än färre bli proffs.
Att slå en liggande motståndare blev aldrig tillåtet enligt lagen, men George Sallfeldt myntade begreppet ”Aktiv markkamp” vilket också blev vedertaget och det blev tillåtet enligt reglerna att slå någon som befinner sig i aktiv markkamp. Det kan verka som semantik enbart, men rör sig snarare om en del i en förklaringsmodell av sporten MMA.
Det finns tre grundläggande områden som reglerna för MMA i S verige är ytterst tydliga angående och det är att före en match ska de tävlande vara lämpligt jämna och måste blivit undersökta av en läkare. Under matchen finns det krav att läkare ska finnas på plats, en transport ske stå redo ifall det är läge att åka till sjukhus. Efter match ska den tävlande sättas i karantän vid skada eller knockout.
Man kan fråga sig vad som skett om ingen ny lag skulle trätt i kraft eller om MMA skulle blivit förbjudet? Redan på 90-talet hölls mindre ”galor” utan översyn av läkare och 2006 rapporterade DN att två undergroundgalor hållits i Stockholm respektive Östersund. Det mest troliga, vilket visat sig i flera andra länder är att om inte sporten blivit reglerad hade den flyttat underground mer permanent.
Efter att Svenska MMA Förbundet föredömligt genom föreningar arrangerat flera svenska galor så kom tillsist den stora stunden då UFC intog Globen.
Det som en gång varit en dröm för trion Sallfeldt, Wallén och Sjölin, samt alla andra otaliga som hjälpt till och stöttat sporten, blev därmed verklighet.
[Den här artikeln har även publicerats i Fighter Magazine nummer 1-2015 som du kan läsa via Ztory och Readly]
Kommentarer