Funktionell kampfys – Kampsportslabbet

Foto: David Lagerlöf

Det finns en tråkig grej med kampsport. Du tränar hårt, blir duktig, får vara med i allt större tävlingar, kanske till och med vinner. Då får du tävla mer, resa, lära dig att äta bra och träna smart, kanske tids nog vara med i stora evenemang som EM och VM och, om din sport finns med där, OS.

Men sen då? Och vad ska du leva på under tiden? För det tråkiga med kampsport är att det är svårt att tjäna pengar på det – det är det väldigt få som gör. En som kommit på hur är Kevin Arroyo.

Ett mörkt Östermalm mitt i rusningstid. Dubbelparkerade bilar trängs med parkeringsvakter i grupp och det tar 20 minuter för mig att hitta en plats att ställa bilen inom en kilometer från Kampsportslabbet på Kommendörsgatan. När jag sedan promenerat fram till rätt port står Kevins bil, med företagsloggan över både fram- och bakdörr, parkerad precis utanför. Parkeringen visar att han var på plats riktigt tidigt.

Kevin Arroyo har varit med ett tag inom kampsporten. Han har svart bälte i taekwondo, men det är främst sanshou (numer sanda) han har tävlat i. Förutom att ha varit nordisk mästare och tagit ett EM-silver kammade Kevin hem inte mindre än nio SM-guld. Idag är den egna tävlingskarriären över och förutom att coacha svenska sandalandslaget till framgång är Kevin nu ägare till Kampsportslabbet, som han driver tillsammans med sin fästmö Fannie Redman, som tagit SM-guld både i judo och BJJ.

Kevins PT-verksamhet började med att han blev headhuntad till Daniel Westlings, numera prins Daniel, gym Balance.

– Jag tränade flera offentliga och ”hemliga” personer där, säger Kevin och ler.

Jobbet gick bra och Daniel och Kevin kom bra överens, vilket höll ända till tiden runt det kungliga bröllopet, då Daniel slutade i gymbranschen. Kevin valde att gå vidare och hyrde in sig på ett annat ställe tills en dag, när han knallade på förbi en skylt som det stod tai chi med stora bokstäver på. Adressen var Kommendörsgatan 16 och det var första gången som Kevin gick nerför trappan till det som skulle bli Kampsportslabbet. Den tidigare verksamheten skulle inte vara kvar och ett besök och lite advokathjälp senare var kontraktet på lokalen hans.

– Jag visste redan då vilka jag ville ha omkring mig. Välutbildade, pedagogiska och framstående kampsportare. Alla som jobbar här har minst ett SM-guld. Alla.

Vi sitter vid ett bord bredvid receptionen och Kevin viker handdukar samtidigt som vi snackar. Han hälsar på alla som går förbi, tränare som kund, men tappar ändå aldrig fokus på vårt samtal.

Hur ser upplägget ut när man kommer hit till er?

– Vi bjuder på första PT-timmen. Då känner vi in kunden, fotar, väger och mäter personen. Sedan blir det kostdagbok – inga dieter, bara bra mat – och så skickar vi kunden till en naprapat. Sedan har vi utgångsläget för att jobba, hårt, med målbilden och förbättra både kundens situation och hälsa.

– Och Kampsportslabbet är familjärt, vi står för kvalitet. Det får inte vara för många på passen och vi ska ge alla den bästa träningsupplevelsen varje gång. Vi binder inte heller kunderna, alla har en månads uppsägningstid, berättar Kevin.

Verksamheten bygger på PT-timmar och företagsträning. En PT-timme på Kampsportslabbet kostar mellan 800 och 1000 kronor. Priset beror på erfarenhet och sju personliga tränare rör sig regelbundet i lokalerna. En företagsklass kostar 2500 kronor och några företag i närområdet har fasta pass på veckobasis, plus att de flesta av dessa även är PT-kunder.

300 är taket på antal medlemmar. Det är fullt sedan länge, cirka 90 procent är tjejer, och det finns en kölista med 40 namn. Detta är ett system som tidigare bara fanns på golfklubbar – inget du normalt hittar på träningsställen och gym.

Varför är det så mycket tjejer som tränar här?

– Tjejer är mer uthålliga än män och lyssnar bättre. Dessutom har de högre smärttröskel. Vår träning passar helt enkelt tjejer bättre.

Plötsligt har ett helt gäng med tränare samlats bredvid vårt bord. Det snackas och skrattas, ljudnivån går upp, stämning är skönt avslappnad. Alla har hittat tiden att hänga innan de går till respektive pass eller kund.

– Vår sammanhållning är det bästa med oss, vi gör allt ihop, säger Kevin och nickar med huvudet mot tränargruppen. 

– Vi skrattar alltid på klasserna, till och med jag som aldrig skrattar. Det är alltid riktigt bra stämning.

Det låter som att ni har lyckats?

– Det har vi, och lokalerna räcker inte för mer. Som det är nu får vi tacka nej till en hel del kul grejer. Vi hinner inte, men vi kommer utöka verksamheten nu och letar efter större lokaler. Min vision redan från början var att vi skulle bli större, men samtidigt ska vi inte bli för stora.

Men ni kommer vara kvar i samma område?

– Absolut. Stockholm är bra, Östermalm är bra, vi är riktigt bra på det vi gör och vi trivs. Det märks och det gillar våra kunder, avslutar Kevin.

---

[Den här artikeln har även publicerats i Fighter Magazine nummer 4-2015 som du kan läsa via Ztory och Readly]

Lyssna på det senaste avsnittet av Fighterpodden!