I källaren på Södermalm är det redan full drag, trots den relativt tidiga söndagsförmiddagen. I mitten av ringen står Daniel Terry. En av deltagarna i den upp hajpade fyramannaturneringen som kommer äga rum på den stundande Rumble of the Kings galan i slutet av november.
– Today we’ll have a dessert for you Daniel, ropar Peter Wezelmayr, ägare och huvudtränare för Onechai Muaythai. Misstanken om att det inte rör sig om en vanlig äppelpaj infinner sig ganska snart. Klockan ringer och den så kallade “efterrätten” sätter igång. Instruktionerna är tydliga. En minut sparring med varje person.
– Kör fullt och håll inte tillbaka, ropar Peter från ringsidan.
Trots uppradade tunga titlar i bagaget, har det varit förvånansvärt lite uppmärksamhet kring denna rutinerade engelsmannen Daniel Terry. Uppvuxen tillsammans med sin mamma och fyra syskon i det ökända området Kings Cross i London.
– Dom har städat upp där nu. När jag växte upp såg det annorlunda ut. Då var var det ett område för missbrukare och prostitution. Skumma människor som strök omkring på gatorna. Min vän brukade prata för sig själv när hon gick hem. “You know. Act like she was crazy.” På så sätt blev man lämnad ifred. Man fick hitta sina metoder att undkomma problem.”
Bara av att se på Daniel kan man dra slutsatsen av en väldigt atletisk person. Mamman som har sitt ursprung från Nigeria var en sprinter och pappan helt ointresserad av sport. Trots detta var det pappan som introducerade till första mötet med kampsporten. Om det var på grund av den rad av skolgårdsslagsmål som ägt rum eller den stora mängden energi hos sin son som var orsaken. Det blev ett startskott för ett framgångsrik idrottskarriär. Efter ett hundratal karatematcher bakom sig lämnade Daniel den världen för en period. Det funkade inte längre och han började intressera sig för annat. Under en tid var livet kantat av en del bekymmer.
– Jag blev involverad med fel människor. Under fel omständigheter. Det var inte en bra period i livet. Jag hamnade i många slagsmål, blev arresterad och knivhuggen.
Första steget tillbaka till ringen blev genom boxning. “White collor boxing”-events är en kontroversiell fråga. Och det är lätt att associera tillbaka till den kända filmen Fight Club med Brad Pitt i huvudrollen. I England ger dessa event möjlighet för “vanliga” människor att gå upp i ringen för att fightas. Ofta med förhållandevis lite träning och erfarenhet. Kvaliteten på matcherna kan vara mycket varierade och somliga anser dem vara både farliga och oreglerade.
– I had three of those fights.
Den betydande vändningen kommer vid kontakten med Gymbox och den för Daniel betydelsefulla thaiboxningstränaren Philip Thieu och hans team. Därefter följer en rad framgångar och Daniel plockar hem både den Engelska mästerskapstiteln, ISKA-bältet och det prestigefulla WMC-bältet.
I England träffar han svenska Pethra. Tillsammans får dom en son och flyttar till Sverige.
– Ville att min son skulle växa upp med bra förutsättningar. Såg stora likheter med mig i honom. Ville inte att han skulle växa upp och göra liknande val som mig. Stockholm är en mindre och lugnare stad. Ett bra ställe uppfostra barn på.
Livet som familjefar och proffsfighter är inte alltid helt enkelt. Balansen mellan att vara väldigt fokuserad på sig själv och samtidigt sätta barn och familj först är svår, berättar Daniel.
– En professionell fighter behöver vara självisk till en viss del. Pethra drar det tunga lasset med barn och arbete. Hon är själv fighter och har stor förståelse. Försöker få ihop sin egen träning samtidigt, men det är tufft. I Sverige är det svårt att tjäna pengar på fighting, vilket är frustrerande. Utan Pethra och en hjälpande hand från mormor skulle min karriär inte vara möjlig. Men vi får det att fungera.
Inför turneringen på Rumble of the Kings finns det höga förväntningar. I första matchen möter Daniel ett av de stora namnen på galan, thaiboxaren Hamza Bougamza. Fokus ligger dock inte på motståndet.
– Det handlar bara om hårt arbete och en bra förberedelse. Det kommer vara fyra riktigt högklassiga fighters som möts i turneringen. Det hårda arbetet bakom kommer visa sig i ringen.
Om bytet till Onechai Muaythai och huvudtränaren Peter Wezelmayr är Daniel bara positiv.
– Vi har förberett oss väl inför denna turnering. Peter är dedikerad sina fighters och har lagt mycket tid på mig. Hos Onechai kände jag mig välkommen på en gång och kom snabbt i teamet. Det känns bra.
Vad kan vi då förvänta oss av Daniel Terry på Rumble of the Kings den 25 November?
– Två topptränade fighters kommer att mötas och det kommer bli en grym fight. Jag kommer mycket väl förberedd. Jag har mycket erfarenhet i bagaget och har lagt till ytterligare vapen i min arsenal. Är mer hungrig nu än någonsin, så Ni kan förvänta er ett krig.
Foto & Text Jörgen & Jenny/Creative soul media
Lyssna på det senaste avsnittet av Fighterpodden!
Kommentarer