Oscar Ahlin (13-2) hittade ganska tidigt till boxningen tack vare att både hans pappa och farbror var boxare. Som amatör hann han med hela 47 matcher där han bland annat har plockat på sig 2st junior SM brons, 2st SM brons och 1st junior NM silver. Han har även varit med i Stadslaget och Landslaget.
Övergången till proffs började bra för den svenska stjärnan. Ahlin var länge obesegrad, men har nu 13-2 i record varav 11 KO. Nu är han rankad 59:a i världen i super mellanvikt, och resan har bara börjat för “Golden Boy”.
Fightermag.se har intervjuat Oscar Ahlin. Om vinster, förluster, familj och framtiden.
Vad skiljer amatör och proffsboxare i sättet att träna?
Som Amatör måste du hålla en jämn kurva. Alltid vara i form och man går ofta matcher och även turneringar som utspelar sig under flera dagar. Amatör är alltid 3 ronder, som proffs börjar du på 4 men sen sträcker sig matcherna till 6,8,10 och 12 ronder i titelmatcher. Jag skulle även säga att styrkan i proffs är viktigare än i amatör. Eftersom att det är längre matcher och ett annat tankesätt. I amatör vill man ofta visa upp en ren teknik och jagar poäng även om KO momentet finns kvar. Som proffs handlar det om att slå ut varandra, lite råare. Det kräver en annan fysik.
Varför beslutade du dig för att bli proffs?
För mig har det alltid varit målet, men ju mer matcher jag gick i amatör så blev det mer tydligt för mig. Jag gillade inte turneringssystemet eller poängbedömningen. Jag passade inte in. Därför siktade jag inte på ett OS eller så. Blev en naturlig övergång.
Hur lever man som en professionell fighter?
Alla professionella fighters lever olika. Alla är vi olika individer. Jag lever med min familj, fru och 3 barn (min dotter Nayla och mina bonusbarn Joshua och Leon). Det är svårt då man inte har ett vanligt jobb och allt läggs upp efter matchdatum. Så jag skulle säga att jag är väldigt tillgänglig eller inte alls. Blir självklart en del resor för träning så man är också borta i perioder vilket också är väldigt påfrestande. Du lever ditt jobb, så du tar aldrig ledigt. En proffsfighters liv är sitt jobb.
Vad motiverar dig?
Det som motiverar mig mest är självklart min familj! Men också att få erkännandet som man kämpat så länge för. Man vill uppnå sina drömmar vilket innebär att Drömmar blir mål som skall nås!
Många säger att man tar lärdom av en förlust. Kan du hålla med? Varför, varför inte?
Förluster är viktiga. Jag försöker ta erfarenhet av mina förluster. Om du ändå har förlorat matchen låt den få dig att utvecklas. Boxning är som livet, inget är lätt. Man förlorar i ringen och man förlorar i livet. Du glömmer det inte och du lär dig av det!
Vad är nästa stora steg för dig?
Jag vill bara tillbaka in i ringen, återvända till min viktklass och matcha så mycket det går. Jag vet vart jag vill och jag vet vart jag ska. Jag har knappt börjat!
Hur stor betydelse har Saida i ditt idrottande?
Saida, min fru, är mitt största stöd. Hon gör det möjligt för mig att göra det jag gör. Jag åker och är borta i månader. Hon tar hand om barnen själv. Hon står ut med mitt griniga humör innan match och alla andra problem som kommer med idrotten, som skador och frustration. Bättre livspartner kunde jag inte ha hittat. Så var tvungen att sätta en ring på hennes finger så hon inte kan smita. Haha. Skämt åsido, hon gör mig till den jag är. Hjälper och stöttar mig i vått och torrt.
Vi som följer dig har sett att din dotter är med på träningarna, vad tillför hon på passen?
Wow min dotter. Hon ger mig elden. Jag vill för det första vara hennes hjälte. Viljan att lyckas och att göra det för henne betyder mer än allt annat. Tack vare henne kommer jag kämpa tills jag inte kan kämpa längre.
Hur är din syn på andra kampsporter?
Jag har inga åsikter om någon annan idrott. Bollsport, kampsport eller vad det nu kan vara. Så länge folk håller på med något dom tycker om och är hälsosamma.
Vilken av dina matcher är du mest stolt över?
Den har inte kommit än! Så keep updated!
Lyssna på det senaste avsnittet av Fighterpodden!
Kommentarer