Media har ekat tomt kring Nico Musoke det senaste taget, men det är ett aktivt val. Gjort av Musoke själv. Sedan matchen i januari 2015 har 30-åringen dragits med en ryggskada, och även hunnit göra ingrepp i knät. Det vore att ljuga om man sa att han legat på latsidan för det. Tvärtom. Botkyrkabon har även hunnit med ett antal vändor till Kanada för att träna med välkände Firas Zahabi på Tristar.
Nu har han gjort det klart. Nico Musoke är hel. Redo.
[Uppatering: Nico är nu redo för UFC Sweden läs mer här]
Tidigare hade Musoke haft något på känn men trodde att han inbillade sig. Så en dag under nedvarvningen efter ett pass högg det till i ryggen på honom. Kort efter kunde han inte resa sig, hade svårt att klä på sig och det blev snabbt mycket sämre. Perioden kort efter var extremt tuff och jobbig.
Vanliga vardagssysslor blev stora projekt och att träna så som jag är van vid eller kampsport var helt uteslutet.
Skadan gjorde att Nico fick börja om från scratch. Alltifrån att lära sig att sitta korrekt till att hitta rätt aktivering, positionering och stabilitet i kroppen.
Jag fick göra de lamaste av lama övningar, men det fanns inget annat val. Med tiden kunde jag sedan sakta lägga till moment ifrån kampsporten. Sedan följde perioder då vissa delar funkade bättre än andra, tider då inget funkade och även stunder då jag kände mig kunna gå för fullt. Följt av två steg tillbaka och det kändes som jag fick börja om från noll.
Och det var just den ovissheten i hur utvecklingen verkligen gått, och att inte kunna ge klara besked om när han skulle kunna vara tillbaka för fullt, som var anledningen till att Nico medvetet drog sig undan från att öppet diskutera det.
Jag kunde inte ge ett ärligt svar. Jag kunde inte ge något rakt svar alls. Samtidigt är det den peppen, hjälpen och det stöd jag fått som jag burit med mig och som hjälpt mig ta mig hit där jag är idag. Hel. Bättre. Redo.
När det gäller träning är 30-åringen alltid ute efter den bästa möjliga träningen. Därför har han, trots skada och rehabilitering, hunnit åka till Kanada för att träna på Tristar Gym. Anledningen var att komplettera den utmärkta träning som han får här hemma på Prana Jiu Jitsu, Rinkeby Muay Thai, Pancrase Gym och Nexus Sthlm med något långsiktigt på andra sidan Atlanten. Tristar, med GSP i spetsen i tävlingssammanhang, har alltid legat i framkant. Nico hade länge tänkt att det skulle vara grymt att få testa den möjligheten, och det visade sig vara rätt val.
Som med mycket i livet är jag antingen hela vägen in eller hela vägen ut.
På Tristar tycker Musoke att man verkligen lyckats hitta en bra balans mellan att pusha hårt i tider när det behövs, men aldrig tappa eller glömma att lära sig på vägen. Den samlade kunskapen och erfarenheten av träning på högsta nivån finns onekligen och leds elegant av Firas Zahabi. Det finns en tydlig idé och tanke som styr träningen på alla plan.
Härnäst hoppas Nico på att få en matchning den 28 maj, då Sverige återigen besöks av UFC.
Som jag sagt tidigare så behöver jag bara ett namn och datum.
Att diskutera motståndare är inte relevant för Musoke. Det är något som han överlåter till UFC.
Jag har aldrig valt eller analyserat vem som är bra att möta just nu.
Lång tids frånvaro kan medföra ringrostighet. Nico Musoke sätter ord på hur man hanterar den.
Det har inte gått en dag då jag mentalt inte varit i buren. Jag har varit där inne. Gått gången innan. Känt värmen från ljusen och hört ljuden. Känt canvasen och fått min hand rest. På något sätt vet jag att den här perioden av att fysiskt varit ifrån hjälpt mig på andra sätt och däribland att inte ta något för givet och i större utsträckning fokusera på det jag själv kan påverka. Jag fortsätter för att det är vad jag vill göra allra mest. Så väl där och med träningen gjord vet jag att jag är där jag är menad att vara.
De senaste två åren som kampsportare har fört med sig både gott och ont. Det värsta känns naturligt och enkelt att svara på för Nico.
Jag har tvingats till att inte kunna tävla. Och allt som kommer med det. Att inte kunna ge svar på när nästa match är eller när jag kommer tillbaka. Det är samtidigt just det- jag har fått möjligheten att granska mig själv och min fighting från grunden. Jag har gjort nödvändiga ändringar, behållit och förbättrat saker som redan var bra och jag vet att jag har det bästa framför mig.
På ett personligt plan har jag varit med om det största någonsin i att jag blivit pappa. Om jag trodde jag visste vad motivation var innan så hade jag fel. Det är nya tider nu. Min tid är nu.
Om två år ser svensken sig som top-10 i UFC och den ingen i top-5 vill möta.
Publiken kan förvänta sig Nico 2.0.
Foto: Kenta Hammarström
Lyssna på det senaste avsnittet av Fighterpodden!
Kommentarer