Flugviktare inom amatörboxningen (seniorer) är sällsynta i det här landet, det är få som naturligt väger så lätt i vuxen ålder. Därför är det alltid extra välkommet för i princip alla rådande förbundskaptener när det dyker upp dugliga boxare på den vikten. En som representerar denna kategori mycket bra är norrlänningen, Erfan Kakahani som under ett flertal år stärkte upp landslaget på just den vikten och höll god internationell klass dessutom. Kakahani är definitivt en av Sundsvalls bästa boxare de senaste 10/ 15 åren. Efter karriären har den sympatiske f.d. landslagsboxaren vigt sitt liv åt politik och fackligt arbete. Han är också tränare i sin gamla klubb och har ett stort hjärta för boxningen. Kakahani var vänlig nog att ställa upp på en spontan Q&A om hans illustra boxargärning.
Fråga: Hur gammal var du när du började boxas?
Svar: Jag var 15 år när jag hittade till boxningsklubben 1998, gick min första match år 2000.
Fråga: Hur hittade du sporten?
Svar: Jag var extremt blyg/ undvikande som barn, undvek gärna idrottsaktiviteter samtidigt var jag smått överviktigt vilket gjorde att farsan till slut tvingade mig till idrotten. Jag tvingades till att pröva på flera olika idrotter som fotboll, basket, badminton, innebandy, men kände aldrig att jag passade in tills jag hittade boxningen. Hos Sundsvalls boxningsklubb trivdes jag bra, alla i klubben var välkomnade och det spelade ingen roll att jag var helt talanglös för sporten eller knappt ens hade ork till uppvärmningen. Trots att det är en utpräglad individuell sport så jobbade klubben mycket med lagandan och gemenskapen.
Fråga: Du har ju, det vet jag, varit svensk mästare några gånger, kan du berätta om dina största meriter?
Svar: Ja precis, jag är tre gånger svensk mästare 2005, 2011, 2012 och i Sverige har jag några turneringsvinster och norrländska mästerskap. Internationellt har jag tagit guld i Riga Open och silver i GeeBee turneringen 2012 som största meriter, sedan äran att ha fått representera Sverige är jag mycket stolt över.
Fråga: Du har ju mest hållit till i de lägre viktklasserna, 49, 52, 54, 56, vilken vikt var vanligast för dig under din karriär? Fick du banta mycket?
Svar: Jag kan säga att jag har haft två olika karriärer, en seriös och en mindre seriös. I den mindre seriösa karriären har jag boxats i allt mellan 48kg till 69kg under samma säsonger. Jag kunde gå ner 10-15 kg under en vecka till en match i 48 kg för att en vecka senare gå upp i vikt för att tävla i 60kg. I den seriösa karriären skötte jag träningen och vikten för att aldrig tokbanta. Jag körde mina 12 till 15 träningspass i veckan, skötte kosten och låg hela säsonger rätt i vikt, vilket var de lägre viktklasserna, 49kg och 52kg. Det gav också resultat, jag vann SM, fick vara med i landslaget och jag kunde vara kaxig nog att göra anspråk på en OS-kvalplats som jag tyvärr inte lyckades med.
Fråga: Vilken är den tuffaste boxaren som du har mött?
Svar: Jag skulle nog säga att det var en rysk boxare som jag mötte i Serbien 2015, kommer inte ihåg namnet på honom men han var regerande rysk mästare och han boxade också i uppmärksammade ”World Series Of Boxing” om jag minns rätt. När jag klev in i ringen kände jag direkt att han var bättre teknisk samt både starkare och snabbare, så jag bestämde mig tidigt för att gå ”all in”. Rusa framåt och veva så mycket som möjligt, jag tog tre smällar för att ge en och publiken älskade det kommer jag ihåg.
Fråga: Vad jobbar du med civilt idag? Kunde du kombinera yrke, studier med din boxning under åren du var aktiv?
Jag jobbar inom tungindustrin på en aluminiumfabrik och vi jobbar 12-timmars skift. Vi jobbar fyra skift för att sedan vara lediga under sex dygn. Det var givetvis slitsamt att träna och jobba samtidigt, jag fick kliva upp kl. 03:00 inför dagskiftet för att hinna med träningen och sedan 12 timmars arbete med ugnar på nästan 1000 grader innan andra träningspasset för dagen, men när man var seriös och hade siktet på OS så gick det också.
Fråga: Jag har koll på att du tävlade för Sundsvalls BK, bor du kvar däruppe?
Svar: Ja det gör jag och jag är numera huvudtränare för klubben efter Christer Starrin
Fråga: Vem inom boxningen har betytt extra mycket för dig skulle du säga?
Svar: De som har betytt mest heter Christer Starrin, Birgitta Persson och Ragnar Persson. Christer var min tränare, Birgitta och Ragnar var de som fixade allt runt omkring klubben. De betydde mycket för många och jag kommer alltid vara imponerad över deras engagemang för klubben och oss boxare.
Fråga: Vad för typ av boxare var du om du skulle beskriva dig själv för någon som aldrig sett dig?
Svar: Christer brukade säga att jag hade en stil som var min alldeles egna. Jag gick mycket framåt med händerna nere, försökte hålla högt tempo och var svårträffad.
Fråga: Hur många matcher gick du ungefär?
Svar: Runt 70-80 matcher
Fråga: När la du av med boxningen?
Svar: Jag har lagt av med boxningen flera gånger för att sedan göra comeback men sista matchen var 2016.
Fråga: Har du hittat andra fritidssysselsättningar efter boxningskarriären? Har du kanske prövat på någon annan idrott före eller efter boxningen?
Svar: Ingen idrott utan det är då fackligt arbete och politiken som har tagit all min tid. Jag har sedan oktober förra året tjänstledigt från fabriken för min roll som heltidspolitiker.
Fråga: Kan du beskriva din yrkesroll som politiker och vad som ledde upp till att du satsade på den banan?
Svar: Jag fick upp ögonen för politik när rasistiska SD kom in i riksdagen 2010. Jag benämner dem som rasistiska för det partiet är rasistisk och det är viktigt för mig att poängtera detta, för jag vill inte bära ansvaret för normaliseringen av den rasism som jag tycker pågår i Sverige.
Från början var vi alla överens om det, att de är rasister, men ju längre tiden har gått så har de bara blivit större och större, och jag märker av en allt större acceptans för dem, och också en allt mer råare samtalston. Även inom boxningen faktiskt, det var inte alls länge sedan en pappa till en av mina boxare sa till mig att ”Sverige var en gång världens bästa land innan vi importerade hit en massa skit”. Sedan började de etablerade partierna att anpassa sin retorik efter dem och jag kunde inte acceptera denna utveckling så jag engagerade mig politisk för att göra skillnad. På den vägen är det, jag blev medlem i Vänsterpartiet. Idag är jag vice ordförande i partiföreningen och heltidspolitiker som vice ordförande i Individ- och arbetsmarknadsnämnden, och ledamot i kommunstyrelsen i Sundsvall.
Fråga: Berätta något udda om dig som få kanske känner till, någon speciell talang, eller utomordentlig kvalitet som du har!
Svar: Jag tror aldrig jag gjorde en matteläxa, men likväl har jag betyg i gymnasiets alla matematikkurser, så matematik är kanske min okända talang, annars har jag nog rekordet i antal timmar slösade på ”Candy Crush”.
Fråga: Slutligen saknar du boxningen? I så fall, vad saknar du mest?
Jag det har jag verkligen gjort, så mycket faktiskt att jag under 2018 hade ordnat tävlingslicens för en comeback som aldrig blev av. Det jag saknar mest är att tävla. Det finns nog inget roligare än att boxas!
Faktaruta
Namn: Erfan Kakahani
Född: Östra Kurdistan
Bor: Hus
Yrke: Politiker, tjänstledig från industrin
Familj: Fru och dotter på snart 4 år
Favoritslag: Överhandshöger
Favoritboxare: Kennedy Katende och Mohammed Ali
Kommentarer