Derséns tre punkter: “Derrick Lewis är UFC:s Mike Tyson”

UFC:s egen Mike Tyson 

Det här var bland det mest chockerande jag sett under årets inledande månader. Curtis Blaydes gick in till matchen mot Derrick Lewis som en storfavorit och efter sina senaste prestationer mot Alexander Volkov och Junior Dos Santos, föll det sig naturligt. I matchens inledning var det också Blaydes som kontrollerade matchens utseende och tempo. Efter den första ronden stod det 28-7 till Blaydes fördel i significant strikes, och det mesta pekade på att det även skulle fortsätta på det viset. Men om Lewis varken har kondition, brottningsförmåga eller ett fungerande fotarbete, så har han alltid en livsfarlig slagkraft i båda sina händer. Den fick Blaydes smaka på när han i rond 2 försökte sig på en nedtagning och duckade rätt ner i en stenhård uppercut.

Han föll livlös till marken och Derrick Lewis har gjort det igen. Det här är hans 20:onde avslut via slag i MMA-karriären och han tillsammans med Francis Ngannou får ses som det närmsta UFC kommer en Mike Tyson. Jag kan dock inte undgå att känna för Blaydes i något som lär bli en efterhängsam förlust. Han har gjort så mycket rätt i sin karriär, men nu har han åkt på 3 förluster i UFC. Det i kombination med tungviktstoppens kommande matchstruktur gör att han nog får vänta länge på sin första titelmatch.

Gammal var inte äldst 

Andrei Arlovski är en av få riktiga trotjänare som hållit sig kvar i UFC. Det är nu många år sedan han var mästare i UFC:s tyngsta viktklass och brukar numera blanda vinster med förluster. Han slängs ofta fram mot yngre talanger för att agera likt en klassisk “journeyman”, och inte sällan ger han de yngre utövarna problem. På den här galan var det mot Liverpools tungviktshopp Tom Aspinall som är en av tungviktens största framtidsnamn. Inatt lyckades inte den gamla polisen Arlovski besegra sin yngre motståndare med hjälp av sin rutin. Aspinall dominerade matchen ståendes och efter en nedtagning i matchens andra rond fick han till en blixtsnabb submission som tvingade Arlovski att ge upp. Slutresultatet var ett viktigt sådant för tungviktsdivisionens framtid, för gamla rävar likt Arlovski kan inte regera för alltid.

Wineland fast på UFC:s bakgård

När Eddie Wineland så sent som förra året ställdes mot supertalangen Sean O`Malley pratades han upp av UFC som en tuff veteran med mycket kvar att ge. Det var självklart ett taktiskt drag av företaget, då de ville tillskriva en eventuell vinst av Sean en stor betydelse. Den gången var Wineland helt chanslös och blev avslutad i matchens första rond. Samma öde råkade han utför på den här galan då han långt ner på underkortet blev knockad ännu en gång i första ronden, nu mot doldisen John Castaneda. Wineland har haft en lång karriär i UFC. Men nu kommer dess fortsättning vara på UFC:s bakgård, långt ner på galorna och utan allmänhetens intresse. På de senaste 5 matcherna har han åkt på 4 förluster och det är lite som pekar på att han får gå ytterligare 5 matcher i UFC.

Läs Teddys text om Otto Wallins taktiska triumf här!

Lyssna på det senaste avsnittet av Fighterpodden!