Helgens matcher var placerade inom både boxning och MMA. Tobias Harila visade upp sig i Storbritannien, medan Lawrence Okolie blev Englands nyaste världsmästare. Här kommer mina tre slutsatser efter helgen.
1. Tobias Harila har det som krävs
Cage Warriors kan tyckas vara ett stort steg för en fighter likt Tobias Harila, som till största delen varit aktiv på den nationella proffsscenen. Men steget visade sig igår kväll vara allt annat än stort. Tobias Harila gick in till arenan som om han redan vore en etablerad superstjärna. Hans dräkt och musik gav han en tydlig image av att vara en livsfarlig MMA-utövare. Väl inne i buren levde han upp till det epitetet till fullo då det bara krävdes 74 sekunder innan man kunde förkunna honom som segrare. Redan nu kan man se att Harila är ett hot mot samtliga fjäderviktare i organisationen och en titelmatch kan inte vara långt borta. Men vinsten gav mig också en annan tanke. Slår ens någon fjäderviktare i världen hårdare än Västeråsstjärnan Tobias Harila? Det är allt en frågeställning att fundera över.
2. Okolie är nu Englands nyaste världsmästare
Lawrence Okolie är en boxare som vi lära höra om en hel del de kommande åren. Hans insats i helgens VM-fight fick mig att nästintill trilla av min nyinköpta barstol. Min stol är över en meter hög, men det är ändå långt ifrån den längd som Okolies båda armar mäter. Han är så bra fysiskt byggd för boxning som någon kan bli. Han är explosiv, lång och har armar och ben längre än någon annan i cruiservikten. Veteranen Krzysztof Glowacki var smärtsamt chanslös mot den unge brittens sylvassa jabb och stenhårda slagkombinationer. Statistiken måste också ha varit övertydlig. För med hjälp av ett väl fungerande fotarbete och hög intensitet blev Okolie nätt och jämnt helt utan mottagna slag. Vinsten kom genom avslut i matchens 6:e rond, och om du inte sett det redan är det väl värt att ta en titt här nedan.
3. Kevin Holland pratade mer än han fightades
Gårdagens match mot Derek Brunson var tänkt att bli Kevin Hollands stora test. Efter 5 imponerande raka segrar för Holland har han blivit ett namn det snackas om i UFC. Avslutet mot “Jacare” var skräckinjagande, men i Brunson presenterades det en högklassig brottare. Just Brunsons kvalitéer inom brottningen blev avgörande under nattens match. Han hade en samlad kontrolltid på mer än 50% av matchens totala tid och när Kevin Holland inte kunde hota i matchen, hittade han ett annat vis att fördriva tiden på. Han pratade igenom hela matchen, både mot de olika hörnorna, men framförallt mot Derek Brunson. Det gav absolut inget resultat i matchen, men han fick visa ett ytterst osympatiskt karaktärsdrag. Han visade ingen som helst kämpainsats för varken fansen eller hans egna tränare och hans pratstund med Khabib Nurmagomedov var gränsen för mig. Botten var nådd!
Lyssna på det senaste avsnittet av Fighterpodden!
Kommentarer