Gennady Golovkin – Monstret i mellanvikten

Gennady Gennadyvevich Golovkin (också kallad ”GGG” alt. ”Triple G”) föddes för lite mer än 33 år sedan i Karagandy, Kazakstan. Han var en av fyra bröder, i en familj vars historia skulle kantas av tragedier. Gennadys äldre bröder, Vadim och Sergey, väckte tidigt ett intresse hos honom att slåss. Redan i förskolan lät de honom utmana andra ungar på skolgården eller varhelst det fanns en möjlighet att anordna en match, och som tioåring blev Gennady medlem i sin första boxningsklubb. Men Vadim och Sergey skulle aldrig få ta del av lillebrorsans framgångar, för inom loppet av fyra år var bägge dödade under tjänstgöring för den ryska armén. Gennady och hans familj var i spillror, men ”Triple G” har sedan dess använt sina bröders död som bränsle till att bli bäst – och han är på god väg att lyckas.

Som många andra östeuropeiska boxare tog han efter en lång och framgångsrik amatörkarriär (OS-silver i Aten 2004, VM-guld i Bangkok 2003) vägen via Tyskland och stallet Universum, där välkända boxare som bl.a. Vladimir Klitschko huserat. Men stallets ekonomiska problem och det faktum att kazaken fick stå i skuggan av Felix Sturm och Sebastian Zbik, ledde den 1:e januari 2010 till ett slut på samarbetet.

Vintern samma år kontaktades den mexikanske tränaren Abel Sanchez av Golovkin och hans team. Beväpnade med flera timmars videoinspelning på kazaken gjorde de resan till Big Bear, Kalifornien, och lyckades inom kort övertala Sanchez att träna Gennady.

”Jag såg vissa grejer som inte kan läras ut”, sade Sanches ”Han har kraft i slagen. Han flyttar på motståndarna när han träffar.”

Big Bears trankila landskap bestående av berg, skogar och sjöar påminde mångt och mycket om hemstaden Karagandy, vilket passade Gennady som handen i handsken. Därutöver verkade allt stämma med den nye tränaren – som hade stora planer för sin nye lärling. På en whiteboard-tavla i gymmet skrev Sanchez ner namnen på superstjärnor inom sporten. Muhammed Ali, Sugar Ray Robinson, Manny Pacquiao, Floyd Mayweather. ”Jag ska ta dig till toppen av listan.” sade Sanchez.

Och arbetet var igång. Golovkin, med sin enorma erfarenhet inom amatörboxningen, var mycket väl skolad. Men Sanchez såg förbättringspotential, och har steg för steg finslipat stilen, kryddat den östeuropeiske kontringsfightern med lite mexikansk boxning – offensiv och publikvänlig. En strategi som milt sagt har burit frukt.

Sedan segern över Proksa har ytterligare sju knockout-segrar på lika många fighter inkasserats, bl.a. mot Daniel Egale, Marco Antonio Rubio och senaste i raden – Martin Murray. Utöver sin WBA-titel blev Golovkin 2013 utnämnd till ”Fighter of The Year” av Ring Magazine. Men titlar och utmärkelser i all ära, det som kommer att göra Golovkin större än stor, är att han inte bara vinner sina matcher – utan även fansen som ser dem. Golovkin har lyckats med något som Klitschko aldrig gjort; att etablera en fanbase på andra sidan Atlanten. Mexikanska boxningsfans har efter Sanchez underverk nästintill adopterat Golovkin, och ser honom som en av sina. Men även många amerikanska fans har fallit för den publikfriande stilen, som vi kommer att få ta del av redan på lördag, i mötet mot den hale southpawen Willie Monroe Jr (19-1-0) i Inglewood, Kalifornien. En New York-boxare vars defensiva skicklighet mycket väl kan frustrera sin aggressiva motståndare, men som troligen bara blir en i raden av offer för Golovkins slagstyrka.

Jakten på de större namnen i viktklassen fortsätter för ”Triple G”, och Andre Ward, Miguel Cotto och Canelo Álvarez fortsätter oroligt att titta under sängarna innan läggdags. Det kan ju finnas ett monster där…

Alexander Johnsson

Lyssna på det senaste avsnittet av Fighterpodden!