Musse Hasselvall passade på att officiellt ta farväl från tävlandet på den senaste tävlingen. I aktuellt nummer av Fighter Magazine berättar han om varför han valt att lägga handskarna på hyllan. I höst kommer vi att få se honom i TV-rutan igen på SVT.
Namn: Musse Hasselvall
Vikt: 63-64kg
Längd: 168
Ålder: 37
Klubb: Pancrase gym, är också så lyckligt lottad att jag är välkommen att gästträna på ett gäng andra klubbar.
Fightrecord: 3-1-0 och en no contest
Du avslöjar i kommande nummer av Fighter Magazine dina tankar kring att sluta fightas. Vad skulle du säga om du fick ett fett proffserbjudande på 3 matcher? Skulle du tacka nej?
– Det beror på min jobbsituation. Men förmodligen skulle jag inte säga nej. Erbjudandet är dock inte aktuellt.
Om jag uppfattar det rätt går du en kamp mot dig själv inför varje match. Du måste vara trött när du sedan går upp och fightas. Berätta mer om hur dina tankar går inför en match?
– Om man säger så här. Det är vidrigt. Och det grundar sig så klart i att jag bryr mig för mycket om vad andra tycker och tänker om mig. I vissa matcher är det som om jag inte tar ett andetag under hela matchen. Vedervärdigt helt enkelt. Från det att jag bestämmer mig för att ta en match är det som att jag blir sämre och sämre ju närmare jag kommer matchen. Jag upplever att jag i dom flesta fallen presterar 40-50% av min kapacitet. Men det finns tillfällen när det är mycket bättre. Utomlands t.ex. Har ofta dåliga tankar om mig själv när jag hamnar i det här. I grunden vet jag att jag är bra men lagom till matchtillfället har jag lyckats övertyga mig själv att jag är en sopa. Och jag gör ett mycket övertygande jobb i att trycka ner mig själv.
Var det likadant på jujutsutiden?
– Inte från början. Men ganska snabbt hamnade jag där.
Vad fick dig att gå upp då? Blev du tvingad?
– Ja du vet Omar. Han är ett riktigt svin. Han hotar mig helt enkelt. Skämt å sido. Tränar ändå så mycket. Jag älskar ju den här skiten. Vill testa mina gränser. Se hur jag utvecklas. Dessutom vill jag tro att det ska kunna vara roligt för mig i matchsituation. Det är så roligt alla andra dagar i veckan.
Saknas det bra vägledning i Sverige för att komma i bukt med de mentala bitarna? Eller struntar man bara i det.
– Jag har fått mycket bra hjälp från flera. Senan, Usama, Ilir och Sasha. Men tiden räcker inte heller till jag är inte i en position att jag kan eller vill ta för mycket tid från mitt jobb. Och stundtals är det som om att man är helt livegen i min branch. Dessutom älskar jag mitt jobb så när jag tycker det blir mentalt jobbigt med träningen så flyr jag gladeligen in i jobbet. Det låter kanske fjantigt men i mitt jobb ger man mycket av sig själv. Det sliter på en om man spär på med att dessutom tävla i en tuff sport på elitnivå.
Du kände inte att du fick ut det du önskade i senaste matchen trots vinst. Är du missnöjd trots segern?
– Jag är nöjd med mitt stående. Ground ‘n’ ponden var inte som jag vill den ska se ut. Vill också bjuda på den där aviga Musse. Den som gör att ungtupparna klagar på klubben. Göra roliga saker så publiken upplever det som om att dom åker bergochdalbana.
Betyder inte det att du egentligen vill ställa saker tillrätta och bevisa för dig och andra att du kan bättre?
– Absolut. För jag vill sluta tävla och minnas det som något roligt. Jag vill inte tänka på vad andra tänker. Vill göra det för min egen skull.
Humorn anser jag är ett av dina främsta vapen i olika sammanhang, men i ringen är det annorlunda, det är svårt att få motståndaren att klappa ut på grund av att du är en kul kille. Har du inte satsat på fel sport? Funderat på att prova stand up comedy? (Gud vilken dålig fråga…)
– Tyvärr anser jag inte jag är rolig på det sättet.
Vad har din kampsportträning inneburit för dig personligen?
– Väldigt mycket. Den har betytt olika saker vid olika tidpunkter. T.ex. är jag väldigt arg. Det är balans helt enkelt.
Berätta om ditt kommande projekt inom TV!
– ”Välkomna nästan allihopa” ett program som jag gjort tillsammans med Doreen Månsson om främlingsfientlighet och rasism i Sverige. Ett väldigt roligt projekt för mig. Helt nytt förhållningssätt för mig. Allvarligt. Väldigt lärorikt.
När kommer det att börja sändas?
– I mitten av oktober kommer det sändas ett program på svt2 UR.
Är en fortsättning på Rallarsving helt utesluten?
– Vi har redan gjort två säsonger. Det hade varit roligt med en till om det inte hade varit för kanalen. Ztv, 6:an och hela MTG som är bolaget dom verkar under suger hästens kuk. Ursäkta med det måste sägas.
Varför tror du det blev en succé? Var det för att det var två schysta snubbar i badtofflor som hade skoj?
– I princip var det så enkelt. Vi träffade rätt i en tid då folk hade börjat tröttna på konflikt driven tv.
Hur uppgjort var dialogen? Var allt improvisation eller enligt manus?
– Det var improviserat med några få undantag.
Om du själv fick bestämma och göra ett alldeles eget TV program, vad skulle det bli då? Oavsett om du fick stå framför eller bakom kameran eller i kulissen?
– Det är många program jag vill göra. Något om relationer vore en dröm. Ett modeprogram med Andreas. Rallarsving the roadmovie. Drama som regissör. Det är mycket.
Var tycker du att svensk MMA är på väg? Finns det hopp för våra fighters att fightas t ex på UFC?
– Det finns hopp. Men det är en tuff sport. Aldrig är man så ensam som när man är instängd i bur eller ring och ens enda sällskap är någon som vill slå en. Men våra fighters måste få en möjlighet att bara hålla på med det här. Utan att behöva jobba på sidan om.
Slutligen. Berätta något om dig själv som få känner till!
– Jag har blivit helt såld på att rida. Det är magiskt. När man dessutom vet att det dör 5-7 personer varje år i Sverige i fältritt inser man plötsligt att kampsport inte är så hårt. Kampsport är för fegisar.
Kommentarer