Den senaste tiden har många frågat mig vad som egentligen utgör en bra kommentator när det kommer till MMA. Här kommer ett försök till svar på den frågan.
Till en börja med är det viktigt att säga att all form av programledande, sportkommenterande och radiopratare kräver engagemang och kunnighet. Det kan vi konstatera är universellt men utöver det så kan alltid “smaken är som baken”-argumentet dras fram ur rockärmen vid behov.
Och ja det stämmer givetvis att olika stilar appellerar till olika personer. Frågan är vad MMA-organisationen, TV-kanalen eller vem som nu står för sändningen är ute efter? Vill de smälta in i mängden? Vill de bjuda på show? Vill de visa på proffsighet? Vad är målet?
När UFC besökte Tele2 så fick jag rekordmånga mess från folk som var djupt besvikna på både kommenterandet men också intervjuerna och hela täckningen av galan. Jag blev intresserad av vad som var så dåligt enligt så många och tittade därför igenom hela högen med material. Mest för att förstå och inte för att peka finger. Jag skrev aldrig om den dåliga sändningen och faktum är att jag aldrig skriver om dåliga/bra kommentatorer i Sverige då jag själv är kommentator och det skulle kännas fel.
Min egna bakgrund inom kommenterandet började för drygt 7 år sedan och jag har kommenterat galor i Malmö, Helsingborg, Karlstad, Göteborg, Stockholm, Södertälje och både på svenska och engelska. Med tanke på det så tillhör jag en väldigt liten skara människor i Sverige som kommenterat mer än ett dussin MMA-galor på TV.
Själv föredrar jag en stil (främst på svenska men även till viss del på engelska) som engagerar väldigt mycket och där kunnighet blandas med ett stort mått av engagemang. Men att bara gasta och vara i gasen räcker inte utan jag tycker en kommentator som Michael Schiavello är helt suverän. Det han uppvisar är nämligen både kunnighet, engagemang, ett stort mått av nördigt kunnande och dessutom är han väldigt verbal. Det sista är viktigt!
Att vara verbal kanske låter som självklarhet men faktum är att det absolut inte ofta är fallet har det visat sig. Ibland kan det vara någon som är verbal på ett lite lustigt så att det blir charmigt och ett sådant exempel är Bas Rutten när han kommenterade PRIDE. Numera är Bas en inte alls speciellt bra kommentator tyvärr då han nästan alltid säger namn fel, är lite slarvig i rapporteringen av tekniker och så vidare. Men det finns ändå de som gillar Bas, det ska ändå påpekas.
En annan stil än Schiavellos är den som Jason Chambers kör med när han kommenterar ONE FC. Chambers är uppfriskande att lyssna på då han låter proffsig, har egen kunnighet i likhet med exempelvis Omar Bouiche och Jycken men också för att han har ett driv och även är skämtsam mot sig själv. Jason Chambers kanske ni förövrigt sett och hört i serien Human Weapons?
Joe Rogan är den naturliga favoriten för många av oss när det kommer till MMA-kommentatorer. Han har erfarenheten, kunnigheten, drivet och är nördig. Hans brister en del i regelkunskap och liknande men oftast när det sker så är han rätt öppen med det. Han är van att beskriva sin logik och det gör att även när han har fel så “menar han ändå gott”.
Inom UFC finns också Jon Anik som har en proffsighet och kunnighet från flera olika sporter samt har jobbat för bland annat ESPN. Anik kör en helt klart annan stil än Joe Rogan men som drivande kommentator är han väldigt bra och många anser idag att han även överglänser det gamla ankaret Mike Goldberg till och med. Mike jobbade med mycket charm, sa ofta fel och liknande men hans engagemang och rätt verbala stil gjorde honom till en favorit. Han och Rogan kompletterade varandra riktigt bra. Anik har en viss distans som inte alltid Goldberg hade men samtidigt blev det många som ansåg att Goldberg i slutet av sin tid i UFC nästan enbart körde på rutin.
Kenny Florian och Dan Hardy är omtyckta tidigare fighters som kommenterar. Daniel Cormier, som ju nu är aktiv, samt Dominick Cruz är väldigt bra experter. En annan ex-fighter som kommenterar är Frank Trigg, som förövrigt valdes in i UFC:s hall of Fame 2015, och hans stil är att vara väldigt insatt, lite förutseende men också ibland vara både kritisk och hyllande.
Att vara en fighter och en bra kommentator kräver inte bara kunnighet utan även ett visst driv och även ett mod att faktiskt tycka något om hur de tävlande agerar. Naturligtvis blir det ofta ex-fighters eller aktiva fighters som blir tillfrågade att kommentera och att vara experter i många länder. Det är inte så konstigt men det blir heller inte alltid så bra om det inte finns ett tydligt ankare som inte “bara” är ett ankare utan faktiskt kan mer än statistik och att vara närvarande. Brian Stann, Frank Shamrock och en hel radda av ex-fighters som kommenterar gör det kunnigt och stabilt. De har sällan möjligheten att få ihop det bra utan ett starkt ankare men deras kunnighet om hur fighters tänker och agerar är förstås stor.
Att vara förutseende, kunna sätta sig in i hur domarna agerar är också viktigt. Mauro Ranallo är känd för att vara dramatisk, ofta använda relativt avancerat vokabulär och använder sig väldigt ofta av metaforer. På grund av sin stil så valdes han av Wrestling Observer Newsletter till Best Television Announcer 2015 och 2016. Dessvärre lider Mauro av att vara Bipolär och är därför inte så värst aktiv numera.
Inom fotboll och hockey är det inte alls konstigt med tidigare aktiva som är med och kommenterar men samma som med MMA så behövs det någon som kan sköta drivet och vara lite av ett ankare som för allting framåt. Det finns sega och lite halvtrötta kommentatorer inom exempelvis fotboll, men ibland fungerar det där. Ofta för att kunskapen om spelarna redan är ganska allmän och det är ofta den som sköter drivet som berättar om roliga eller och intressanta fakta. Expertkommentatorn står oftast för analys i sådana sammanhang. Men fotboll och hockey skiljer sig väldigt mycket från MMA då det på en gala sker flera matcher och det finns ofta ganska lite utrymme för analysbiten (som istället sker i förprogram eller liknande).
Ex-fightern Julie Kedzie är en katt bland hermelinerna för det är väldigt få kvinnliga kommentatorer i MMA. Julie Kedzie är kommentator och matchmaker i Invicta och det skapar en dynamisk och lite rolig mix då hon ibland berättar hur hon tänkt när hon matchat fighters och liknande. Uppfriskande.
Jag väljer som vanligt att avstå att nämna och värdera oss som kommenterar i Sverige men generellt så tycker jag nivån är ganska hög när det gäller kunnandet från publiken och media samt organisationerna. Nivån på kommentatorerna i Sverige är under utveckling skulle jag vilja påstå. Vi har ingen “Joe Rogan” i Sverige och det är ännu rätt ofta det blir segt och lite okunnigt tyvärr. Det räcker enligt mig inte med att säga vad som sker och rabbla statistik utan det krävs mer. Jag vet att, om någon, att det inte är lätt men jag gillar kommentatorer som kör sitt race och faktiskt vågar vara sig själva. Att också skapa vissa ”säg” som återkommer och som inte är utfyllnadsord. Att säga exempelvis ”liksom” återkommande eller ”stökigt” (som en kommentator i Sverige gör ofta) är negativt. Det känns då slarvigt. Samma sak som om någon skulle svära hela tiden. Det vet jag ingen kommentator som gör dock.
Logik och lagom (typiskt svenskt?) engagemang samt rätt liten dos nördighet tycks generellt vara stilen här i Sverige. Det finns många som tycker svenska kommentatorer är sega och lite sövande vilket gjort att jag verkligen försöker ösa på och vara närmast dramatisk. Det har ibland inneburit att jag vrålat, skrattat, gråtit och även gått in på detaljer som kanske kan verka små i sammanhanget. Jag gör alla dagar i veckan hellre så än att vara seg och sövande. Det uppmanar jag alla mina kollegor till men de har sin stil och målet här var ju inte att komma fram till att “smaken är som baken” utan att utröna vad som gör en bra MMA-kommentator?
Mitt svar på frågan har jag gått igenom ovan redan och det grundar sig i olika delar av engagemang, kunnighet och liknande men också mod. Det krävs mod att kommentera galor och det vet alla som gjort det eller blivit tillfrågade. Det är att utsätta sig för att bli synad i sömmarna.
Alla hanterar det olika och att bara prata på när en gala sker kan många, men att göra det bra och dynamiskt kräver sitt mått av erfarenhet och kunnande angående att vara kommentator.
Experter ska i regel hålla sig till att vara experter och växa in i roller som programledare för det som sker när det inte ägt rum är att det blir ganska långa och sega övergångar. Precis som ett vitbälte agerar i förhållande till ett svartbälte ungefär.
Något som jag tycker är väldigt viktigt är att en bra kommentator ska komma med något nytt. Helst till och med något som nästan ingen eller i alla fall väldigt få känner till. Om det inte går att hitta om fighters så går det att hitta om annat. Jag tänker att om kommentatorernas ord närmast skulle kunna vara artiklar på nyhetssidor så är de rätt ute. Omar Bouiche tycker jag verkligen om som kommentator i Sverige! Han är kunnig som få och han vågar yla som en varg, skratta, kritisera och även bli nyfiken och förundrad om exempelvis jag berättar något han inte kände till. Det blir alltid ett givande samtal med honom. Jag tror väldigt mycket handlar om vilken kombination av kommentatorer är.
Ta hand om er!
Lyssna på det senaste avsnittet av Fighterpodden!
Kommentarer