I en av Stockholms förorter Högdalen ligger baracker och skjul i skogen och bildar en mindre bebyggelse – tankarna går till de fattiga kåkstäderna i Brasilien, favelan. Dessa enkla skjul bebos av tiggare från Rumänien. Förhållandena är väldigt spartanska och frågan är hur de här människorna ska överleva vintern. Kampsportarna Martin Lavin och Olle Råberg har tagit ett initiativ till att hjälpa dessa utsatta människor. I dagarna har de sökt kontakt men de utsatta tiggarna och kommit med proviant och förnödenheter – i sann Karl Bertil Johnssons anda. Samtidigt har de filmat alltihop för att skildra hur verkligheten ser ut för vissa i ett Sverige i dag vi knappt kände till existerade.
Berätta om projekt förorts senaste projekt!
– Vi har haft tankar rätt länge på att göra något konkret för människor som har det absolut sämst i samhället. Planen har hela tiden varit att få människor i alla åldrar att förstå att det finns folk runt om i världen ja till och med i Sverige som har det mycket mycket sämre ställt än vad du, jag och de flesta andra har. När du ser att människor i din förort som bor i “kojor”, “skjul”, och “tält” ute i skogen och som på dagarna tigger på gatan (för att det är en bättre verklighet än den de kommer ifrån) så är det svårt att gnälla över sin egen I-landsvardag.
– Jag tror det är nyttigt för alla sorters människor att se den här sortens verklighet, allra helst unga människor, samtidigt är det också minst lika viktigt att visa att du inte behöver vara någon superhjälte för att göra något. Det vi försökt göra genom Projekt Förort är att visa hur enkelt det är för människor att hjälpa andra människor, dvs varken jag eller Olle Råberg är speciellt märkvärdiga. Vi gör det vi tänker och vi tänker på det vi lärt oss på Fight Zone Stockholm av Maggan och Hasse; “En kedja är inte starkare än sin svagaste länk”, “Ensam är inte stark”, “behandla andra så som du vill bli behandlad”, “bra människor gör bra saker tillsammans” och att i Brasiliansk Jiu Jitsu (BJJ är en av de idrotter vi utövar) “…måste du ge något för att få något”. Det är samma principer vi lever efter även utanför mattan i det här fallet försöker vi ge något för att få ett bättre samhälle.
I videon som ligger ute är det bilder på kojor, husvagnar etc i Stockholm ute i skogen där de bosatt sig? Vilka är de som bor där?
– Jag kan bara tala för Högdalen i Stockholm och det närliggande Skogsområdet, där är de flesta jag stött på Romer från Rumänien. Det är män, kvinnor och barn i alla åldrar.
Varför tror du att de har kommit just till ert område? Finns det liknande exempel ute i landet?
– Skogsområdet kring både Högdalen och Rågsved är ett väldigt trevligt naturområde, det ligger en bit ifrån “de vanliga bostäderna”. Det verkar som de får bo där förhållandevis ostört med några inslag av polisbesök med tillhörande”vräkningar” emellanåt. Det finns liknande “favelor” vid Kungens kurva i Skärholmen, säkert på en rad andra platser runt om i Stockholmsområdet och resten av Sverige.
Vad fick dig att bestämma dig att göra någonting och uppmärksamma deras situation?
– Jag promenerar rätt ofta genom skogen från Bandhagen/Högdalen, där jag själv bor, till min mamma som bor i Rågsved, dessutom tränar jag regelbundet i ovan nämnda naturområde så jag har vid upprepade tillfällen träffat på de som bor där. Trevliga blyga människor som alltid hälsar försiktigt, sen ser jag samma människor sittandes runt om i Stockholm City påväg till träningen. Jag hade önskat att något hade gjort samma sak för mig om jag var i deras situation.
I del två handlar ni mat och förnödenheter som ni ska dela ut till de behövande. Det framgick aldrig om ni fick möjlighet att träffa de som bodde där. Hur gick det?
– Det får ni se i The Cell – Klassresan del 3 Svensk Favela. (Se del 1 här. Se del 2 här)
Har ni haft samtal och kunnat prata med några av de behövande. Vad säger de i så fall?
– De flesta talar väldigt dålig eller allt som oftast ingen Engelska, vi har dock en del planer på hur vi ska överkomma språkbarriären. För att helt enkelt kunna få reda på vad dom egentligen vill göra. Att tigga pengar och bo i skogen är inget de själva har valt.
Har ni samlat ihop pengar för att kunna göra dessa inköp eller kommer de ur egen ficka?
– Både jag och Olle har jobbat in pengar genom ideellt arbete till Projekt Förorts kassa tanken var att använda den, den här gången dök dock andra eldsjälar upp i form av min pappa och hans fru Ann-Marie som cashade mat för 1600:- vilket känns riktigt bra. Alltid kul när andra människor tar initiativ, det är minst sagt inspirerande.
Jag har förstått att de försörjer sig på att tigga för att kunna överleva.
– Yes det stämmer, de flesta verkar köra 8-10 timmars dagar som alla andra “knegare”. De sitter på gatan, på knäna och sträcker ut handen, en del spelar instrument eller dylikt i kollektivtrafiken. Det flesta “svenskar” tycker det känns jobbigt att ge dem pengar, ett tips i all välmening kan vara det jag själv gör, när jag handlar innan eller efter träning så köper jag något extra att ge bort till bättre behövande, det kan va allt från en banan, grillad kyckling eller en kaffe. Det är inte alltid jag eller någon annan kan ge men när jag kan så ser jag ingen anledning till att inte göra det.
Förutom att hjälpa dem här och nu med proviant, vad mer tycker du vi kan och borde göra för dem?
– Det bästa vore att få någon form av bygglov eller dylikt av Stockholm stad och upprätta fler riktiga bostäder för dom, det kan röra sig om allt från byggbaracker, containerbostäder allt är bättre än det som finns nu.
Vilka krafter tycker du ska agera för att hjälpa dem?
– Staten och kapitalet, dvs i det här fallet Stockholm Stad och näringslivet, aldrig hajat varför inte företag ser de självklara CSR möjligheter som är rakt framför näsan på dom. Hur bra reklam vore det inte för Skanska eller IKEA att slå upp hem för dessa människor. Bostäder för “hemlösa” känns lite mer relevant än att som i Högdalens fall, bygga en “skatepark” utomhus i ett ganska regnigt och kallt Sverige.
Det är inte första gången de är här, de var här för två år sedan men tvingades bort. Är inte risken att det händer igen om detta uppmärksammas och polis och myndigheter får nys om att det bor folk i baracker i skogen?
– Både “Aftonbladet” och “Mitt i söderort” har gjort inslag om just Högdalen för ungefär en månad sedan, de boende har redan i tidigare omgångar tvingats bort. Förhoppningen med det vi gjorde var inte att vi skulle lösa problemet utan snarare belysa att vi utan några som helst resurser (både jag och Olle lever på existensminimum genom diverse ströjobb som går att kombinera ihop med elitidrott) kan göra något vad skulle då inte människor med resurser kunna göra, förhoppningsvis kanske någon som känner nån som får upp ögonen och tar vid och på sikt leder det till ett bättre samhälle, d.v.s. samma idé som genomsyrat Projekt Förort och det ideella arbetet vi gjort.
Berätta mer om vad projekt förort gör, detta är en enskild händelse som vi pratat om nu, men vad mer gör ni och hur finansieras verksamheten?
– Projekt Förort är en ideell förening som jag och Olle Råberg driver, tanken med föreningen var från början att tillhandahålla subventionerad idrott till barn och ungdomar som kommer från, med hänsyn till ovanstående, relativt tuffa ekonomiska förhållanden. Det vi försöker göra på lång sikt är att höja statusen på förorten som varumärke dvs visa att det inte är något negativt med att bo, leva och vara i förorten. Det finns oerhört mycket bra saker i förorten som du inte ser skymten av i innerstan, lägg därtill vilka platser som rent statistiskt är de farligaste plasterna att vistas på i Stockholm så framgår det ganska tydligt att Polisen kanske borde lägga resurserna på andra saker än att vräka människor från sina “kojor”.
– Tanken med det vi gjorde nu var dels att visa de unga människor vi kommer i kontakt med en annan verklighet och ge dom chansen att hjälpa andra precis som jag, Olle och dom själva har blivit hjälpta. Det kommer vi fortsätta med i olika former, helt enkelt där vi uppfattar att vi behövs och kan hjälpa till. Dock kan vi inte vara överallt hela tiden eftersom det än så länge är helt ideellt, både jag och Olle har redan prövat att bränna ut oss ideellt och det slutar bara med att snälla människor i vår närhet hjälper oss med mat och hyra och det blir kontraproduktivt. Vi har en ansökan inne nu hos arvsfonden som förhoppningsvis leder till att vi kan bli avlönade för det arbete vi gör och kanske viktigast av allt skapa arbetstillfällen och avlöna unga människor, vilket också var ett av målen med föreningen.
Vad går pengarna till?
– Pengarna har hittills gått till träningsutrustning, mattor, gier, shorts, rashguards, handskar osv till barn och ungdomar från hela Stockholm. Vi har även finansierat renovering av träningslokaler, resor, tävlingar mm. Även utflykter och andra upptåg med barnen och ungdomarna från förorten.
Vad har ni fått för gensvar på ert arbete i förorterna?
– Det har varit uteslutande positivt, många föräldrar till barnen och ungdomarna kontaktar oss och ber oss att ta vid där barnen och ungdomarnas lärare mm inte når fram. Folk överlag runtom kommer fram på tävlingar överallt i Sverige och på andra platser och uppmärksammar det arbete vi har gjort. I våras tog till och med UFC kontakt med oss vilket var väldigt roligt, det mynnade ut i Fight Zone Stockholm byggdes om av medlemmarna själva (dvs barnen, ungdomarna och de vuxna anslutna till Projekt Förort) med hjälp av UFC som finansierade allt material. Enda anledningen var att de gillade det arbete vi gör. De bjöd även våra juniorer på ett uppskattat SW/No-gi seminarium med Cub Swanson, Stefan Struve och Tom Wattson. Även fråga doktorn på Svt uppmärksammade de arbete vi gjort.
Hur många är det som deltar i verksamheten?
– Det är väldigt varierande, jag och Olle har fått väldigt mycket draghjälp av min väldigt mycket bättre hälft, hennes bror “lilla levent” och de vuxna på Fight Zone Stockholm. Peer Hasslund, Abbas och Simon Wallin från före detta Fight Zone Tyresö numera Concrete BJJ, Jimmie Jensen, Sebastian Ericsson och en hel drös med andra ideellt hårt arbetande doldisar dyker upp med jämna mellanrum och gästspelar för Projekt Förorts räkning, självkart ungdomarna själva. I det här specifika fallet var det Signe, Murat, Aron, Maggan och en anonym 15 årig hjälte från Gubbängen. Det går i vågor och trender som allt annat.
Hur påverkar det barn och ungdomars vardag?
– Det får struktur, rutiner och en mening med livet. En plats, en roll och mål i en annan ganska grå vardag.
Hur ser året (2014) ut för Projekt förort?
– Det beror lite på arvsfonden och den ansökan vi lämnat in, det är svårt att få övriga livet att gå ihop med att jobba ideellt 24/7 och att dessutom idrotta på elitnivå är ingen dans på rosor. En sak vi bestämt är i alla fall att vi ska delta i år igen på Europas största ungdomsfestival “We are Sthlm”, vi var där 2013 och det blev succé. Annars rullar det på som vanligt med juniorträningar på Fight Zone Stockholm Roslagsgatan 47 under hela våren mån, ons och fre 17-18 dit alla barn och ungdomar är varmt välkomna.
Lyssna på det senaste avsnittet av Fighterpodden!
Kommentarer